Denna rektor är värd all respekt!(länk) Han säger upp sig vid sittande bord, där rektorsgruppen får beskrivet de besparingar som ska göras nästa år. Han kan inte försvara att skolan inte klarar att leva upp till skollagen och ge svaga elever den hjälp de behöver.
Nu hade ju denna rektor medel eller social situation som medgav denna handling, det är ju inte alla förunnat att kunna säga upp sig!
Men, jag kan ändå inte släppa tanken att denna rektor tar ställning för verksamhetens kvalitet och därigenom så hamnar han på den sida av skranket som vi står. Alltså vi som är kritiska till kommunernas ekonomistyrning av skolan, som har inneburit en maximal kostnadsbantning av verksamheten. Det som har inneburit att lärare får mindre tid till undervisningsarbetet och istället arbetar mer med andra uppgifter.
Om fler rektorer, inte kanske sa upp sig, men kunde hålla med oss i att ekonomistyrningen motverkar kvaliteten i skolan. Om vi fick stöd av den yrkesgruppen också kanske kommunens politiker skulle förstå hur de dränerar skolan.
Men, det är ju klart för det krävs det ju rektorer med civilkurage, som ovan! Det kanske är en utopisk tanke!
tisdag 20 december 2011
onsdag 7 december 2011
Tänk om man tecknat in stålarna!
Radicals har tidigare redogjort för kommunernas goda finanser, åtminstone för perioden 2006-10. Länk här.
Noteras bör är att dessa resultat är kommunernas resultat. Det är inte SKLs samlade resultat, landstingen står utanför dessa siffror.
Nåväl, konspiratorisk som man är så kan jag inte undgå att fundera varför tecknas inte dessa pengar in? Varför budgeteras för ett överskott i kommunal budget?
Om man roar sig med att fördela 2010 års resultat 14,3 mdkr per kommun, så får man 49 310 344,83 kr. Det innebär att varje kommun skulle ha kunnat tillföra sina utbildnings- och skolförvaltningar c:a 49,3 mkr budgetåret 2010.
Är det någon som tror att resultaten i skolan skulle ha förbättrats 2010 med en sådan fördelning av resurserna?
Om man sedan betänker att de positiva resultaten har minst pågått sedan 2006, så kan man ju bara tänka sig vilken skola vi skulle ha idag om man fördelade tillgångarna i stället för att budgetera för vinst!
Noteras bör är att dessa resultat är kommunernas resultat. Det är inte SKLs samlade resultat, landstingen står utanför dessa siffror.
Nåväl, konspiratorisk som man är så kan jag inte undgå att fundera varför tecknas inte dessa pengar in? Varför budgeteras för ett överskott i kommunal budget?
Om man roar sig med att fördela 2010 års resultat 14,3 mdkr per kommun, så får man 49 310 344,83 kr. Det innebär att varje kommun skulle ha kunnat tillföra sina utbildnings- och skolförvaltningar c:a 49,3 mkr budgetåret 2010.
Är det någon som tror att resultaten i skolan skulle ha förbättrats 2010 med en sådan fördelning av resurserna?
Om man sedan betänker att de positiva resultaten har minst pågått sedan 2006, så kan man ju bara tänka sig vilken skola vi skulle ha idag om man fördelade tillgångarna i stället för att budgetera för vinst!
tisdag 6 december 2011
Kommunens utlägg för skola och utbildning 1993-2009
I den verklighet jag befinner mig är det inte ovanligt att kommunföreträdare säger att skolan är en dyr utgiftspost i kommunen, de brukar också säga att det är en ökande kostnad. Så jag tänkte att det där tar vi och kollar lite på.
Nu är ju inte SCB:s data på deras hemsida den lättaste att ta åt sig, men jag hittade lite siffror och ämnar redovisa dem här.
Till att börja med så har kostnaden för skola/utbildning ökat över tid.
Detta är kostnaden i mdkr, som såklart har ökat!
Däremot om man kollar kostnaden som del av budget blir bilden lite annorlunda. Jag roade mig med att ta fram utbildningens del av totalbudgeten på kommunsektorn, de siffror jag fann var konsumtionsutgiften för utbildning.
Då ser man inte riktigt samma dramatiska ökning. Snarare en marginell minskning.
Om man fortsätter och kollar utbildningens del i kommunsektorns totala investeringsbudget får man följande diagram.
Samma där inte direkt en kostnadsökning om man ser det som en del av budget.
Att tolka dessa siffror är svårt då det för en lekman är svårt att förstå vad kommunsektorns konsumtionsutgifter innebär, exempelvis. Här skulle ngn på LRs kansli som sitter hela dagarna med analyser kunna gå in och reda ut begreppen lite!
Nu är ju inte SCB:s data på deras hemsida den lättaste att ta åt sig, men jag hittade lite siffror och ämnar redovisa dem här.
Till att börja med så har kostnaden för skola/utbildning ökat över tid.
Detta är kostnaden i mdkr, som såklart har ökat!
Däremot om man kollar kostnaden som del av budget blir bilden lite annorlunda. Jag roade mig med att ta fram utbildningens del av totalbudgeten på kommunsektorn, de siffror jag fann var konsumtionsutgiften för utbildning.
Då ser man inte riktigt samma dramatiska ökning. Snarare en marginell minskning.
Om man fortsätter och kollar utbildningens del i kommunsektorns totala investeringsbudget får man följande diagram.
Samma där inte direkt en kostnadsökning om man ser det som en del av budget.
Att tolka dessa siffror är svårt då det för en lekman är svårt att förstå vad kommunsektorns konsumtionsutgifter innebär, exempelvis. Här skulle ngn på LRs kansli som sitter hela dagarna med analyser kunna gå in och reda ut begreppen lite!
onsdag 26 oktober 2011
Det går fortsatt bra för kommunerna!
Kommunerna fortsätter sitt segertåg, positivt resultat även 2010!
Tabellen nedan är hämtad från SCBs rapport, "Kommunernas och landstingens resultat 2010" sid 8.
Alltså återigen ett gott resultat i företaget Din Kommun AB. Under denna tid har jag varje gång jag frågat fått svaret att "- Nej det finns inga pengar för att höja lärares lönenivå så att det motsvarar utbildningsnivå". Varje år har dessutom den förvaltning jag pratat med haft sparkrav på sig, dvs. så slimmad budget så att man riskerar gå back på normal verksamhet. Samtidigt har alltså Sveriges samlade kommuner 70 mdkr i underutnyttjad resurs!
Måste också ta med ett citat från rapporten, om nu ngn sitter och håller med sin lokale kommunpamp om att just den kommunen har det speciellt svårt.
"För år 2010 redovisar cirka 95 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en förbättring gentemot år 2009, då 91 procent av kommunerna hade ett överskott före extraordinära poster."
Nåväl, som vanligt i avtalsrörelsetider så varslar kommunerna som arbetsgivare att de aldrig har haft så dåliga förutsättningar som nu. Nu måste det sparas och det ska vi veta att den största utgiftsposten det är löner!!
Tabellen nedan är hämtad från SCBs rapport, "Kommunernas och landstingens resultat 2010" sid 8.
| 1. Resultaträkning för kommuner 2006–2010, miljarder kronor | |||||
| 1. Profit and loss statement for municipalities 2006–2010, SEK billions | |||||
| 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | |
| Verksamhetens intäkter | 104,2 | 105 | 107,4 | 110,1 | 113,7 |
| Verksamhetens kostnader | -433,2 | -454,8 | -476,6 | -486,8 | -505,4 |
| Avskrivningar | -14,3 | -14,5 | -15,2 | -15,7 | -16,5 |
| Verksamhetens nettokostnader | -343,3 | -364,3 | -384,4 | -392,4 | -408,2 |
| Kommunalskatteintäkter | 302,4 | 314,9 | 330,6 | 336,3 | 342,5 |
| Utjämningssystemen o generella statliga bidrag | 50,4 | 55,7 | 58,2 | 61,5 | 76,2 |
| Finansiella intäkter | 10,6 | 12,4 | 13,6 | 12,1 | 10,1 |
| Finansiella kostnader | -6,7 | -8,6 | -11 | -6,9 | -6 |
| Resultat före extraordinära poster | 13,4 | 10,1 | 7 | 10,6 | 14,6 |
| Extraordinära intäkter | 9,3 | 13,9 | 1,1 | 0,1 | 1,2 |
| Extraordinära kostnader | -3,3 | -2 | -1,9 | i.u. | -1,5 |
| Årets resultat | 19,4 | 22 | 6,2 | 10,7 | 14,3 |
Alltså återigen ett gott resultat i företaget Din Kommun AB. Under denna tid har jag varje gång jag frågat fått svaret att "- Nej det finns inga pengar för att höja lärares lönenivå så att det motsvarar utbildningsnivå". Varje år har dessutom den förvaltning jag pratat med haft sparkrav på sig, dvs. så slimmad budget så att man riskerar gå back på normal verksamhet. Samtidigt har alltså Sveriges samlade kommuner 70 mdkr i underutnyttjad resurs!
Måste också ta med ett citat från rapporten, om nu ngn sitter och håller med sin lokale kommunpamp om att just den kommunen har det speciellt svårt.
"För år 2010 redovisar cirka 95 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en förbättring gentemot år 2009, då 91 procent av kommunerna hade ett överskott före extraordinära poster."
Nåväl, som vanligt i avtalsrörelsetider så varslar kommunerna som arbetsgivare att de aldrig har haft så dåliga förutsättningar som nu. Nu måste det sparas och det ska vi veta att den största utgiftsposten det är löner!!
tisdag 25 oktober 2011
Matematikkunskaper och den "fria" pedagogiken!
Det börjar bli dags att röra på sig igen, det stundar avtalsrörelse! Den måste kommenteras, arbetsgivarna inom industrisektorn har redan flaggar för att "krisen" förhindrar några som helst villkorsförändringar. Vare sig arbetsförhållanden eller löneförhållanden.
Nu är ju inte det så oväntat, men ändå!!
De har alltså trots vinster den senaste tiden inte vett att respektera arbetaren som gör dessa vinster möjliga, utan ser hellre att kapitalisterna(aktieägarna) får en hög avkastning, trots "krisen"! Antar att det står några kraftiga bonushöjningar bakom dörren också.
Återkommer förmodligen i frågan.
Åter till ordningen, forskaren Åsa Hansson vid Göteborgs universitet(länk till sveriges radios artikel) hävdar att matematikkunskaperna har försämrats i svensk skola på grund av 90-talets pedagogiska försöksverksamhet(= verksamhet utan vetenskapliga belägg). De som stod bakom denna verksamhet är de som idag också starkast protesterar mot ökade kunskapskrav i skolan, de som ogillar ordet katederundervisning, de som tycker att alla med "lärar"-utbildning kan undervisa i allt.
Nu säger då forskaren att det snarare är mer av katederundervisning som behövs för att höja resultaten i matematik.
Får man säga, oooops?
Nu är ju inte det så oväntat, men ändå!!
De har alltså trots vinster den senaste tiden inte vett att respektera arbetaren som gör dessa vinster möjliga, utan ser hellre att kapitalisterna(aktieägarna) får en hög avkastning, trots "krisen"! Antar att det står några kraftiga bonushöjningar bakom dörren också.
Återkommer förmodligen i frågan.
Åter till ordningen, forskaren Åsa Hansson vid Göteborgs universitet(länk till sveriges radios artikel) hävdar att matematikkunskaperna har försämrats i svensk skola på grund av 90-talets pedagogiska försöksverksamhet(= verksamhet utan vetenskapliga belägg). De som stod bakom denna verksamhet är de som idag också starkast protesterar mot ökade kunskapskrav i skolan, de som ogillar ordet katederundervisning, de som tycker att alla med "lärar"-utbildning kan undervisa i allt.
Nu säger då forskaren att det snarare är mer av katederundervisning som behövs för att höja resultaten i matematik.
Får man säga, oooops?
onsdag 21 september 2011
Karriärvägar visavi lokala problem.
Kritik har framkommit mot regeringens förslag att möjliggöra karriärvägar för lärare. Kritiken består i att den inte löser problemen i klassrummen. LRradicals hävdar att lokala problem inte är regeringens sak, utan är lokala politikers ansvar. De brukar ju vilja ha kakan, då måste de också ansvara för den. Kommunaliseringen innebär nämligen just det!
Klasstorlekar som förhindrar individanpassning, brist på kringpersonal som gör att lärare får mindre tid för undervisningsuppdraget är två faktorer som bidrar till att elevers måluppfyllelse riskerar att hämmas. Andra faktorer är bl. a. lokala arbetsgivares syn på lärares arbetstid, mängden undervisningstid relaterat till tiden för förberedelse och efterarbete kring dessa undervisningstillfällen.
Regeringen vill säkerställa återväxten i Sveriges lärarkår genom att locka de främsta eleverna till lärarutbildningarna, det görs genom att göra läraryrket attraktivt bl.a. med karriärvägar. Att hävda att regeringen inte tillgodoser de lokala problem som nämns ovan är att missförstå kommunaliseringens syfte. Det är lokala politikers mod och vilja att lägga resurser på skolan som speglar resultaten skolan. LRradicals vill ha ett ökat statligt inflytande av skolan just av anledningen att lokala politiker inte tar fullt ansvar för skolans resultat.
Vad måste då till? Är det mer resurser? Ändrad syn på lärares arbetstid? Svaret blir ja på båda frågorna. Inte sällan hör man att ”tid är pengar, men mer pengar är inte mer tid”. Det har vi som fackliga representanter hört till leda av kommunföreträdare. Vilket då i konsekvensens namn innebär att verksamheten inte behöver medföra någon kostnad alls. Är detta även Sveriges kommunpolitikers åsikt? LRradicals hävdar att mer resurs måste till av ovan nämnda anledningar om man vill höja måluppfyllelsen i skolan. Det måste dessutom till en förändrad syn på lärares arbetstid från lokala arbetsgivare för att lärare ska kunna ägna sin arbetstid åt undervisningsuppdraget och elevens måluppfyllelse.
Idag i skolan går lärare på knäna, de överbelamras med sysslor. Det kan vara att rätt kompetens saknas varvid lärare får agera kurator, vaktmästare, psykolog, sjuksköterska osv. Det grundar sig naturligtvis i en minskning av omkostnaderna från kommunens sida. Det är även så att lokala arbetsgivare ser lärares mellanrum mellan lektionspassen som hål att fylla med övriga arbetsuppgifter. Det kan handla om att täcka frånvarande kollegors lektioner, vara på fritids för att den personalen ska få planera. Båda är viktiga verksamheter, men som arbetsgivaren alltså löser gratis. Harmlöst? Nej knappast! Att lille ”Kalle” behöver en specifik individanpassning syns kanske inte direkt i klassrumssituationen med 32 elever som pockar på uppmärksamhet, däremot är det efter lektionen tid finns att summera och analysera vilket stöd just ”Kalle” behöver för att maximera sin måluppfyllelse. Sedan måste nästa lektionstillfälle planeras efter de 32 olika ”kallarnas” behov. Det arbetsgivaren gör idag när han fyller den tiden med andra uppgifter inverkar oerhört negativt på måluppfyllelsen, vilket också syns på resultaten i skolan.
Lärare har i dag sina arbetsdagar fyllda med fler lektioner än vad som var fallet för 10 år sedan, ännu mindre för 30 år sedan. Det innebär att varje ”Kalles” individanpassning får mindre tid, då det blir fler ”Kallar” och mindre tid mellan lektionspassen vid fler lektioner. Varför vill arbetsgivaren då ha det så här? Ja, tänk er 100 lärare som får en ökning av sina antal lektioner 20% under sin arbetsdag, nästa dag behövs bara 83 lärare för att utföra uppdraget. Kvalitativt? Ja, ekonomiskt men knappast i fråga om måluppfyllelse.
LRradicals slutfråga till lokala politiker blir: Är ni nöjda med resultaten i era skolor? Om inte avsätt då mer pengar till elevernas utbildning. ”Tid är pengar, men mer pengar är inte mer tid”, gäller ju endast om man inte vet vad man ska lägga pengarna på, det vet ni nu!
måndag 11 april 2011
Ordfrekvens i dokument
Läste Magnus Blixt blogg, där han skrev om att han hade wordle:at Lgr 11 och fått en rolig bild! Kolla här! Wordle.net är ett program som mäter hur frekvent ett ord är i ett dokument/text och viktar dem mot varandra. Man får då en bild av vilka ord som har högst frekvens, om man sedan fokuserar på värdeorden får man en relativt ovetenskaplig men rolig bild av vad en text säger!! Jag körde Förordningen(2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. Det gav följande bild
lördag 9 april 2011
Manifeste l'éducation
Helt klart en twitter-utlöst aktion, som springer ur en diskussion under #merkateder med AnnaKaya.
Nåväl! Ska nedan beskriva en kunskapssyn á la LRr:
Manifeste l'éducation
Detta är LRr:s åsikt och ingen annans(exempelvis LRs). LRr vill endast, då det kan saknas ibland, uttrycka en samlad syn på vilka kriterier som krävs för en professionell kunskapssyn.
Något förmätet kan tyckas, men men!
Nåväl! Ska nedan beskriva en kunskapssyn á la LRr:
Manifeste l'éducation
- Alla och envar har rätt till en likvärdig utbildning!(Anna Kaya!)
Likvärdig innebär att alla får den resurs de behöver för att nå så långt de kan, Inte nödvändigtvis att alla når lika långt!
- Kunskap som är vetenskapligt prövad är grunden i utbildningen. Lärare ska var skolad i den disciplin de undervisar.
Ingen kvackning vara sig på ämnes- eller stadienivå. Ingen alternativ teori som sann!
- Kunskap byggs hierarkiskt.
Det är grunder för vidare lärande som läggs först, baskunskaper är essentiella för att kunna angripa kunskapen på mer avancerade nivåer och sätt. De egenskaper som många debattörer idag tror är viktiga i framtiden, kan inte bytas ut mot grundkunskaper idag. Egenskaperna måste istället bygga på goda grundkunskaper från idag för att kunna nyttjas i en framtid.
- Professionella lärare väljer fritt metod och innehåll för bäst kunskapsutveckling efter situation.
Inga trender eller politiker kan bestämma hur lärare väljer att undervisa i en specifik situation. Ej heller lokalpolitisk färgning eller budgetram ska hindra en god kunskapsutveckling. Läraren är suverän.
- Organisationen av skolan ska svara mot kraven ovan.
Lärare måste få fokusera på huvuduppdraget, kanske ska de mjuka värdena i läroplanerna skötas av annan personal. Byggnader och organisation måste svara mot den variation av metoder en lärare behöver för en god kunskapsutveckling.
Detta är LRr:s åsikt och ingen annans(exempelvis LRs). LRr vill endast, då det kan saknas ibland, uttrycka en samlad syn på vilka kriterier som krävs för en professionell kunskapssyn.
Något förmätet kan tyckas, men men!
onsdag 16 februari 2011
Svensk skola på ett sluttande plan - Debatt - UNT.se
Svensk skola på ett sluttande plan - Debatt - UNT.se
Tycker nog att Mihai uttrycker några av problemen väl!
Undrar om det politiska ansvaret står lika klart för alla som läser detta? Om inte politikerna avsätter pengar till skola och lärarlöner kommer inte tjänstemännen att göra ngt, det måste finnas en politisk vilja till materiell aktion. Inte bara fint prat!
Tycker nog att Mihai uttrycker några av problemen väl!
Undrar om det politiska ansvaret står lika klart för alla som läser detta? Om inte politikerna avsätter pengar till skola och lärarlöner kommer inte tjänstemännen att göra ngt, det måste finnas en politisk vilja till materiell aktion. Inte bara fint prat!
söndag 13 februari 2011
Duktiga flickor och busiga pojkar!
Lärarnas tidning(lf) jämför nationella prov och slutbetyg och konstaterar genusskillnad! Artikeln finns här! LR lämnar ett pressmeddelande här!
Båda går lite i fällan!!!
Det är ju ingen nyhet att flickor får högre betyg än pojkar i skolan! Att det skär rakt igenom hela utbildningsspektrat är också känt. Att skillnaden är större i betyg än på nationella prov(men ändå likartad), vilka utgör en del av betygsunderlaget indikerar väl endast att de fungerar som en bra prognos! Varefter flickor lyckas vara bra på resterande moment medan killarna inte klarar det, varför skillnaden växer!
Gammal skolverksrapport här!
Alternativet är att det sätts fel betyg av lärarna, utom i idrott och hälsa för där har killarna bäst betyg! Aningen underlig vändning!
En annan rolig tvist i skolverksrapporten ovan, är könsaspekten på de anställda i skolan, den dementeras visserligen när det gäller lärare men ses som outredd när det gäller den 50 procentliga ökningen av kvinnliga skolledare!!
Här skulle man kunna fråga sig om antalet rektorer på högstadium och gymnasium med förskolelärarexamen har ökat och hur det påverkat, om man vore LR-retoriker!!
Båda går lite i fällan!!!
Det är ju ingen nyhet att flickor får högre betyg än pojkar i skolan! Att det skär rakt igenom hela utbildningsspektrat är också känt. Att skillnaden är större i betyg än på nationella prov(men ändå likartad), vilka utgör en del av betygsunderlaget indikerar väl endast att de fungerar som en bra prognos! Varefter flickor lyckas vara bra på resterande moment medan killarna inte klarar det, varför skillnaden växer!
Gammal skolverksrapport här!
Alternativet är att det sätts fel betyg av lärarna, utom i idrott och hälsa för där har killarna bäst betyg! Aningen underlig vändning!
En annan rolig tvist i skolverksrapporten ovan, är könsaspekten på de anställda i skolan, den dementeras visserligen när det gäller lärare men ses som outredd när det gäller den 50 procentliga ökningen av kvinnliga skolledare!!
Här skulle man kunna fråga sig om antalet rektorer på högstadium och gymnasium med förskolelärarexamen har ökat och hur det påverkat, om man vore LR-retoriker!!
lördag 12 februari 2011
Kommunaliseringens rätta ansikte!
I ett "paper" av Johanna Ringarp kan man skönja de egentliga drivmedlen till decentraliseringsviljan visavi skolan. Den vetgirige finner hennes "paper" här!
Även LRs presstalesman Zoran Alagic bloggar om detta(där för övrigt LRr klistrat in denna kommentar) här.
Det har hävdats förut, men sägs återigen Tatcherismen och neoliberalismen har vunnit! Varför lät man det gå käpprätt åt h-e?
Ja, helt oskyldiga är naturligtvis inte dåtidens aktörer, med grumliga liberala grundinställningar, men dagens debattörer i frågan kan inte heller sägas vara fria från ansvar så länge de inte klarar att se liberalismens skuld till detta. För nedmonteringen av villkoren har fortgått och fortgår idag ute i kommunerna, ivrigt påhejad av individer med dolda neoliberala agendor. Profitörerna är allt från individer med intressen i utbildningskoncerner till politiska partier som ser ekonomisk försörjning och karriärvägar i kommunal utbildningspolitik. Marknaden är skolan, som sugs ut i sann Tatcheristisk anda, där osäkra villkor och låg lön garanterar snabb vinst och lite motstånd!!
Att kräva likvärdig utbildning är i sammanhanget flum, det är likvärdiga villkor vi ska ha!
Att kräva utredning av effekter av kommunaliseringen är flum det är återupprättelse vi ska ha!
Även LRs presstalesman Zoran Alagic bloggar om detta(där för övrigt LRr klistrat in denna kommentar) här.
Det har hävdats förut, men sägs återigen Tatcherismen och neoliberalismen har vunnit! Varför lät man det gå käpprätt åt h-e?
Ja, helt oskyldiga är naturligtvis inte dåtidens aktörer, med grumliga liberala grundinställningar, men dagens debattörer i frågan kan inte heller sägas vara fria från ansvar så länge de inte klarar att se liberalismens skuld till detta. För nedmonteringen av villkoren har fortgått och fortgår idag ute i kommunerna, ivrigt påhejad av individer med dolda neoliberala agendor. Profitörerna är allt från individer med intressen i utbildningskoncerner till politiska partier som ser ekonomisk försörjning och karriärvägar i kommunal utbildningspolitik. Marknaden är skolan, som sugs ut i sann Tatcheristisk anda, där osäkra villkor och låg lön garanterar snabb vinst och lite motstånd!!
Att kräva likvärdig utbildning är i sammanhanget flum, det är likvärdiga villkor vi ska ha!
Att kräva utredning av effekter av kommunaliseringen är flum det är återupprättelse vi ska ha!
söndag 23 januari 2011
Vad väljs i Gy och varför
DN skriver att åk 9 elever väljer teoretiska program för att gardera sig här! Att eleven själv måste läsa upp högskolebehörighet har spridit sig och flera elever skräms till teoretiska utbildningar för att inte gå miste om behörigheten. De praktiska programmen göre sig icke besvär!
Är det så? LRr har hört om praktiska program som kommer att tvinga sina elever att läsa in behörigheten med de valmöjligheter som finns för eleven. Det rör sig naturligtvis om de "fina" utbildningarna som Bygg, knappast genomförbart i Hotell och restaurang!
Återigen formerar sig alltså utbildningsanstalterna utifrån ett reproducerande av samhällsordningen!
Är det inte bra då att de som vill läser teoretiska program? Nja, det ser inte ut som om det är av egen vilja. Det ser mer ut som om många känner sig tvingade att läsa ngt de inte har lust, kapacitet eller mognad att läsa. Det kan bara sluta på ett sätt, ökat antal drop-outs från skolan!
Vad behövs då? Enligt LRr:s enkla åsikt bör det satsa ordentligt på komvux nu. Det är oerhört viktigt för ett demokratiskt samhälle att alla får chansen att gå så långt som de vill. Därför ska de som väljer praktiska program inte tvingas/behöva läsa in högskolebehörighet parallellt med sin praktiska utbildning, utan det ska vara legitimt och möjligt att läsa in den på komvux när andan faller på! Dessutom måste den riskerade horden av drop-outs ha möjlighet att läsa in det de lurades bort från, så förmodligen även yrkeskomvux!
Är det så? LRr har hört om praktiska program som kommer att tvinga sina elever att läsa in behörigheten med de valmöjligheter som finns för eleven. Det rör sig naturligtvis om de "fina" utbildningarna som Bygg, knappast genomförbart i Hotell och restaurang!
Återigen formerar sig alltså utbildningsanstalterna utifrån ett reproducerande av samhällsordningen!
Är det inte bra då att de som vill läser teoretiska program? Nja, det ser inte ut som om det är av egen vilja. Det ser mer ut som om många känner sig tvingade att läsa ngt de inte har lust, kapacitet eller mognad att läsa. Det kan bara sluta på ett sätt, ökat antal drop-outs från skolan!
Vad behövs då? Enligt LRr:s enkla åsikt bör det satsa ordentligt på komvux nu. Det är oerhört viktigt för ett demokratiskt samhälle att alla får chansen att gå så långt som de vill. Därför ska de som väljer praktiska program inte tvingas/behöva läsa in högskolebehörighet parallellt med sin praktiska utbildning, utan det ska vara legitimt och möjligt att läsa in den på komvux när andan faller på! Dessutom måste den riskerade horden av drop-outs ha möjlighet att läsa in det de lurades bort från, så förmodligen även yrkeskomvux!
lördag 22 januari 2011
En skola för alla!?!
Intressant frågeställning av neurologer på SVDs brännpunkt här!
En viktig aspekt som en del tangerar är naturligtvis självkänslan. De som placerades i högstadiernas arbetsvarianter på 70-talet, hade väl möjligen sin statuspeak ungefär i åk 8! Var är de nu, vilka kamrater har de kvar från ungdomen, vad hade de för utvecklingsmöjligheter? Däremot inget ont i att uppvärdera praktiska kunskaper, men det krävs nog lite mer än att återinföra utökad praktik för problemungdomar.
Antagligen behövs det en ökad lärarresurs i skolan, både fler lärare som mer tid för undervisning för varje lärare. Men också en bredare bildningssyn än dagens, där inte bara utbildningsspåret skola-gymnasium-högskoleutbildning är den allenarådande(med kapitalvärde i Bourdieusk språkbruk).
Inför Gy 11 sliter exempelvis de flesta praktiska program ändå sitt hår för att deras elever ska kunna få högskolebehörighet. Samma elever kommer således hamna i en egen grupp även i Gy 11, där det "fina" är att skaffa sig en högskolebehörighet. Åtminstone är det signalen i från lärare och utbildningsanstalt!
En viktig aspekt som en del tangerar är naturligtvis självkänslan. De som placerades i högstadiernas arbetsvarianter på 70-talet, hade väl möjligen sin statuspeak ungefär i åk 8! Var är de nu, vilka kamrater har de kvar från ungdomen, vad hade de för utvecklingsmöjligheter? Däremot inget ont i att uppvärdera praktiska kunskaper, men det krävs nog lite mer än att återinföra utökad praktik för problemungdomar.
Antagligen behövs det en ökad lärarresurs i skolan, både fler lärare som mer tid för undervisning för varje lärare. Men också en bredare bildningssyn än dagens, där inte bara utbildningsspåret skola-gymnasium-högskoleutbildning är den allenarådande(med kapitalvärde i Bourdieusk språkbruk).
Inför Gy 11 sliter exempelvis de flesta praktiska program ändå sitt hår för att deras elever ska kunna få högskolebehörighet. Samma elever kommer således hamna i en egen grupp även i Gy 11, där det "fina" är att skaffa sig en högskolebehörighet. Åtminstone är det signalen i från lärare och utbildningsanstalt!
fredag 21 januari 2011
Metta vill att LR blir större!
Länk till pressmeddelandet här!
Att LR ansluter lärare och SYV är nog känt. Att lf ansluter kreti och pleti är ju också bekant. Att LR anser att de som omfattas av LRs ”inträdeskrav” också ska vara med i LR, är inte heller förvånande.
Däremot är frågan om det är ”bra för lärarkåren”(sic!) att vara med i LR under rådande omständigheter?
Exempelvis kan vi diskutera om meningen med anslutning är att ändå utelämnas till ett samtal med rektor som konstituerar de arbetsvillkor som ska gälla för den enskilda arbetstagaren. Ska löneutvecklingen bero på hur pass ”lojal” man är på arbetsplatsen?
LR har taktiskt lagt sig på en nivå som i mångt och mycket ligger nära arbetsgivarens utvecklingsplaner för svensk skola ända sedan 90-talet, i hopp om att kunna krama ut några reella löneökningar. Detta har lett till att villkoren drastiskt försämrats och lönen är erbarmligt låg!(Arbetsgivaren har egentligen inte velat höja ngn annan kvalitet än den ekonomiska, schh!! Säg inte det till någon, de vet det inte)
Denna taktik har beredvilligt understötts av fackliga representanter i förbundsråd och -styrelse, vilka har följt presidiernas ultimativa förslag varje gång det röstas om avtalsförslag i dessa församlingar. Samtidigt diskuterar medlemmar ute i kommunerna med arbetsgivaren om övertid på loven ingår i reglerad arbetstid eller inte!! Den som berättar för en nyutexaminerad hur en tjänst ser ut är arbetsgivaren, har vi den tilliten så att det är ok?
Såklart det inte är ok! LR måste börja agera som ett fackförbund som solidariskt försvarar medlemmarna mot arbetsgivarnas utsugningsiver. Det ska ske för medlemmarnas väl och ve, inte för att höja kvaliteten på undervisningen( det är om möjligt en bieffekt).
Det börjar med att i förbundsråd rösta mot arbetsgivarförslag och våga stå emot förbundsledningens vilja att inte ”bryta pakten” med lf, samt deras infantila försök att ”spela på samma planhalva” som arbetsgivaren för att ”vinna” respekt!
Om vi lyckas försvara och återupprätta de utbildade lärarnas och SYVarnas villkor och sätta stopp för arbetsgivarens rovdrift på arbetskraften i skolan, så kanske vi kan locka de som omfattas av våra ”intagningskrav”. Först då kan vi ”samla Sveriges hela lärarkår”(och SYV) i LR.
Så LR radicals råd lyder, till enskild medlem: -Fråga din representant i förbundsråd hur han/hon röstar i kritiska frågor. Byt ut dem som röstar fel!!!
Till förbundsrådsledamot: -Tänk så här innan du röstar: -Hur vill mina medlemmar på golvet att jag röstar!!!! Rösta så!!!
Att LR ansluter lärare och SYV är nog känt. Att lf ansluter kreti och pleti är ju också bekant. Att LR anser att de som omfattas av LRs ”inträdeskrav” också ska vara med i LR, är inte heller förvånande.
Däremot är frågan om det är ”bra för lärarkåren”(sic!) att vara med i LR under rådande omständigheter?
Exempelvis kan vi diskutera om meningen med anslutning är att ändå utelämnas till ett samtal med rektor som konstituerar de arbetsvillkor som ska gälla för den enskilda arbetstagaren. Ska löneutvecklingen bero på hur pass ”lojal” man är på arbetsplatsen?
LR har taktiskt lagt sig på en nivå som i mångt och mycket ligger nära arbetsgivarens utvecklingsplaner för svensk skola ända sedan 90-talet, i hopp om att kunna krama ut några reella löneökningar. Detta har lett till att villkoren drastiskt försämrats och lönen är erbarmligt låg!(Arbetsgivaren har egentligen inte velat höja ngn annan kvalitet än den ekonomiska, schh!! Säg inte det till någon, de vet det inte)
Denna taktik har beredvilligt understötts av fackliga representanter i förbundsråd och -styrelse, vilka har följt presidiernas ultimativa förslag varje gång det röstas om avtalsförslag i dessa församlingar. Samtidigt diskuterar medlemmar ute i kommunerna med arbetsgivaren om övertid på loven ingår i reglerad arbetstid eller inte!! Den som berättar för en nyutexaminerad hur en tjänst ser ut är arbetsgivaren, har vi den tilliten så att det är ok?
Såklart det inte är ok! LR måste börja agera som ett fackförbund som solidariskt försvarar medlemmarna mot arbetsgivarnas utsugningsiver. Det ska ske för medlemmarnas väl och ve, inte för att höja kvaliteten på undervisningen( det är om möjligt en bieffekt).
Det börjar med att i förbundsråd rösta mot arbetsgivarförslag och våga stå emot förbundsledningens vilja att inte ”bryta pakten” med lf, samt deras infantila försök att ”spela på samma planhalva” som arbetsgivaren för att ”vinna” respekt!
Om vi lyckas försvara och återupprätta de utbildade lärarnas och SYVarnas villkor och sätta stopp för arbetsgivarens rovdrift på arbetskraften i skolan, så kanske vi kan locka de som omfattas av våra ”intagningskrav”. Först då kan vi ”samla Sveriges hela lärarkår”(och SYV) i LR.
Så LR radicals råd lyder, till enskild medlem: -Fråga din representant i förbundsråd hur han/hon röstar i kritiska frågor. Byt ut dem som röstar fel!!!
Till förbundsrådsledamot: -Tänk så här innan du röstar: -Hur vill mina medlemmar på golvet att jag röstar!!!! Rösta så!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
