Arbetsgivarstrategi som lönar sig!

Fick leta lite i dag för att finna ämne, verkar vara "på skolfronten intet nytt" idag!
Hittade en artikel med Metta Fjelkner på helagotland.se (länk till artikeln).
M. Fjelkner utgår ifrån att det är haveriet i lärarnas lönesystem som ligger bakom viljan att betygsätta lärarna. Att dessa betyg kommer användas i lönesättningen. Det är ju förstås möjligt, men jag har svårt att se en rektor som vill ha någon trovärdighet kvar ta fram dessa betyg i lönesamtalet och säga: "-Ja, och sedan är du ju inte så populär i den här klassen heller!"

Nej, det som är det egentliga målet är nog att kontrollera lärare och hålla nere lönerna. Att kommuner endast är arbetsgivare men inte förfogar över uppdraget retar dem. Den viktigaste uppgiften styrs genom läroplaner och centrala styrdokument, arbetsgivaren kan alltså inte styra den delen. Att undervisning och bedömningar görs av suveräna utövare retar dem. De vet inte hur de ska hitta vägar att styra även den delen.
Att låta elever och föräldrar tycka om undervisningen för att sedan kunna använda det mot lärare och deras undervisning är ett försök. Att försöka ta kontroll över förtroendetiden är ett annat.

Att erbjuda dåliga villkor, att med glädje nyttja obehöriga lärare, att korttidsanställa på "falska" vikariat är ytterligare sätt att förtrycka läraren. Den anställde blir rädd om sin anställning, den ej anställde tvingas gå med på vilka villkor som helst för att få arbete. Den tysta arbetsplatsen är införd. Resultatet blir sämre villkor och relativt lägre löner.
Det blir förstås gladare arbetsgivare och elever/föräldrar som får styra som de vill i skolan!

Men, vilka får betala?

Skenhelighet i SKL och Alliansstyre

Läser på Skolvärlden att Ingela Gardner Sundström svajar betänkligt i sina olika uppdrag, blandar ihop eget ägande och förtroendevald förvaltning.Artikeln i Skolvärlden
Läs länken, jag säger bara: -I rest my case!!!

Nej, det tänker jag inte göra! Men, ändå!!!

Självsanering tror friskolebasen

Återigen är Lärarnas Tidning på tårna och frågar en viss Kjell-Olof Feldt(Ordförande i Friskolornas riksförbund) om vinster i friskolan.(Länk till artikeln) Kjell-Olof Feldt kanske ni kommer ihåg med den famösa diktraden "Löntagarfonder är ett jävla skit, nu har vi baxat dem ända hit". Fotad över axeln i riksdagen, samtidigt som hans parti röstade igenom löntagarfondsreformen.
Det är som antyds i rubriken, den gamla socialdemokraten tycker vinst är ok och tror starkt på en självsanering vid missbruk. Det vill säga om kvaliteten får stryka på foten för vinstmaximering kommer eleverna välja kvalitet(!). Han säger också i intervjun att arbetsmiljön och resultaten inte kan bevisas vara sämre i friskolor som går med vinst. Dessutom lyckas den gamle såga all pedagogisk forskning samt mena att alla tyckanden i skolfrågan är tendentiösa. Den stora graden obehöriga lärare viftar han bort med att många friskolor är nya och får ta de som blir över.

Jaha, vad tycker vi om det här då?
Vinst på skattefinansierad verksamhet är inte ok, om det blir överskott så beror det på felbudgetering. Det vill säga antagandet i början av året var fel. Vad ska effekten då bli för privata aktörer vid felbudget? Det måste bli så att eventuella överskott betalas tillbaka till staten/kommunen samt att anslaget anpassas till den reella kostnaden inför nästa budgetår. På detta sätt kan skattepengar användas där de behövs istället!
Att eleverna skulle märka om kvaliteten får stryka på foten för vinstmaximering, alltså den självsanering Feldt tror på, är att tro för mycket om vad som fäller avgörande vid skolval hos eleven. Föräldrar och elever går nog mer på presentationer och erbjudanden än kontroll av skolans reella resultat. Det är nog tyvärr också så att kompistrycket är stort i det fria valet. Dessutom bör resultaten i skolan diskuteras förutsättningslöst innan det kan användas som en säkerhet för kvalitet i skolor med låg behörighetsgrad och lärartäthet.
Att vissa fackförbund vill diskutera miljön i skolan utifrån deras medlemmars perspektiv är inte fel, det är i många branscher så att fackets roll är kvalitetssäkring genom arbetstagarpolitik. Det är först när lärarna har goda villkor som resultaten kommer att vara sanna och bättre.
Att låg grad behöriga skulle bero på att många friskolor är nya motsägs av att exempelvis Waldorfskolorna har lägre behörighetsgrad än friskolorna tillsammans.Tabell 2, skolverkets hemsida Waldorfskolor har ju funnits ett tag.
Den som läser artikeln(lärarnas tidning) kommer också att märka att friskolebasen tror att vinsten emanerar ur att lokalhyrorna är billigare för friskolor. Det är marginellt mindre lokalhyror för friskolan jämfört med kommunala skolan, däremot är det betydligt billigare undervisningskostnad(lärarlöner) samt elevvård.Tabell 2A, skolverkets hemsida

Problemet med friskolan är inte att den finns utan att den får sätta agendan för hur skola ska drivas. Det är farligt om friskolornas oheliga handhavande med behörighetskravet samt försåtliga "nya" pedagogiska organisering ska få sätta märke för hela skolan. Att friskolan lyckas överhuvudtaget med stora grupper och låg lärartäthet(stor del fria studier) beror på att de lockar de mest studiemotiverade och självgående eleverna. De som inte passar in kommer snart tillbaks till den kommunala skolan. Där samma resurser finns men uppdraget är att hjälpa alla.
I Boston(?) vände de på steken och började bussa runt elever från elitskolorna till skolorna i the projects. Detta för att höja standarden för alla elever. Vi är på väg åt andra hållet.

Vinst i friskolorna

När man ser resultatet av Lärarnas tidnings undersökning(här) vad svenska folket anser om vinster i friskolan så blir det intressant att se denna vinsts beskaffenhet. Undersökningen klargör att 76 procent av de tillfrågade anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera överskott i skolan. Det enda politiska parti som anser att vinster bör förbjudas inom skattefinansierad verksamhet bedriven på fri basis är vänsterpartiet. Sossarna har svajat betänkligt i frågan och anser nu att eftersom det inte går att kontrollera bör det vara tillåtet! Märkligt ställningstagande, minst sagt! Piratpartiet torde jubla! Övriga partier har naturligtvis sina grumliga skäl till att tycka vinst vara ok, miljöpartiet bör nog välja fot här.
De åtgärder som mest genererar "vinst"(besparing i kommunal regi) i en skolorganisation är utsugning av de anställda samt sänkta löner, enligt Thatcheristisk modell. Om lärarna får större elevgrupper och fler undervisningstimmar minimeras kostnaderna. Om samtidigt obehöriga lärare nyttjas och korttidsanställningar görs till legio kan lönenivåerna hållas nere.
Friskolorna har en lägre lärartäthet(se tidigare inlägg: "Statistik och förbannad lögn") och lägre lönekostnader, vilket indikerar att dessa strategier används.
Mot detta räcker det inte att säga som Metta Fjelkner(LR) att " lärares arbetsbörda har ökat sedan 1996, nu vill vi ha högre lön"(sic!). Det måste till en radikalare inställning från fackförbunden, där krav ställs på villkor som är begränsande av arbetsuttaget(-bördan). Högre lön ska lärare ha på grund av kompetens inte för att de arbetar mer, om de arbetar mer ska de i första hand ha övertidsersättning.
Vinst i skolan ger sämre kvalitet och dåliga arbetsvillkor, det ser svenska folket. Hur är det med de politiska partierna?

Centerpartiet

I en debattartikel(Centerns debattartikel i DN) vill centern ta rygg på folkpartiet i tävlingen bästa skolpolitik. Dock går det väl så där med deras förslag på en "bonus"-miljard till de som förbättrar sina resultat mest.
Förslaget är att de skolor som kan uppvisa bäst förbättringar på nationella proven i åk 9 ska vinna. Hur pengarna ska fördelas syns inte i artikeln, men får antas vara engångssumma.
För det första, om resultat på nationella prov i åk 9 jämförs kan man inte se en resultatutveckling hos individen. Det är ju nya elever som mäts hela tiden. Det innebär att årskullar jämförs med varandra, vari ligger förbättringen i att en årskull är bättre än en annan. dessutom tenderar ju lärare att följa med eleverna, så åk 8:s lärare kanske känner incitamentet att rätta nästa års nationella prov lite "bättre". Speciellt i de skolor där det är större andel obehöriga lärare(se förra inlägget). Att separata årskullar uppvisar olika resultat är inget okänt i skolans värld, det är som om det bärs med separata studiekulturer inom grupperna.
För det andra, om en summa pengar delas ut för att uppmuntra ett gott arbete ska de väl vara kontinuerliga. En högre lönenivå kostar mer även nästkommande år. Om nu centerpartiet vill höja nivån i svenska skolan och anser att en av vägarna är att belöna välutbildade lärare med hög lönenivå, så kan ju inte en "jojo"-tilldelning av pengar sägas gynna detta. Den vinnande skolan blir ju ekonomiskt drabbad när summan är slut.
Detta förslag gynnar inte arbetstagarna och förmodligen inte kvaliteten i skolan.

Statistik och föbannad lögn

Skolverkets statistik visar att andelen elever i gymnasial friskola ökar. Detta naturligtvis i takt med att fler aktörer göre sig besvär. Hur det påverkar elev och lärare kan naturligtvis diskuteras, det finns de som hävdar att valfrihet är det bästa samtidigt finns det de som befarar segregation och elände. Vilka tendenser finns då?
Om vi lägger till lite mer statistiskt underlag från skolverket kan man kanske se vissa tendenser.

När man även beser andelen tillsvidareanställda lärare med högskoleexamen, kan man ur ett jämställdhetsperspektiv anta att större andel av Sveriges gymnasieelever får icke kvalificerad utbildning idag jämfört med tidigare.
Syns detta i resultaten?
Nej, inte nämnvärt! Utan när det gäller resultat för gymnasieskolan är det så att andelen elever med MVG är fler i fristående skolor än i kommunal i samtliga redovisade ämnen i skolverkets statistik(tabell 4)Skolverkets hemsida.
Det är är självklart att en utbildning utan kvalifikationer ger sämre resultat, varför det inte syns måste nog problematiseras. Att undvika denna diskussion gynnar inte det fria valet och det gynnar inte elevens bildningsnivå. Dessutom är det inte bra för lärares anställningsbarhet om outbildade till synes gör lika bra resultat.
Statistik på kostnader hämtat från skolverket(tabell 2A)Skolverkets hemsida visar att fristående skolor är billigare på undervisning, lokaler och inventarier, elevvård samt övrigt. Ska försöka förklara definitionerna:
-Undervisning är ffa lönekostnader för lärare.
-Lokaler och inventarier är kostnader för egna och förhyrda lokaler inklusive inventarier och kapitalkostnader samt driftskostnader för värme och underhåll.
-Elevvård är kostnader för sjuksyster, psykolog, kurator och läkare
-Övrigt är kostnader för SYV-verksamhet samt administration
Övriga listade kostnader som skolmåltid och Läromedel/ utrustning/ skolbibliotek är något billigare hos kommunal huvudman.
Det innebär att inte bara ger lärarna bättre resultat i friskolan de är dessutom billigare. Detta är inte bra ur ett fackligt perspektiv.
Elevvårdskostnaden kan nog härröra från den så kallade "cream skimming" som friskolan utgör. Det måste åläggas en fristående aktör i skolvärlden att ta samma ansvar och inte ha några urvalsmekanismer som minskar denna kostnad. Allt annat är snarast en konkurrensfördel. Vilket kan förklaras ur ett ekonomiskt perspektiv, men jag tror inte friskoledebattörerna vill hamna där!
När det gäller undervisningskostnaden så är outbildad personal billigare, men det är också så att friskolelärarna får undervisa mer samt i större grupper av den enkla anledningen att lärartätheten är 6,9 per 100 elever i friskola 2008 jämfört med 8,4 i kommunal regi(tabell 1, uppgifter på kommunnivå)Skolverkets hemsida. Detta är klassisk teknik när det gäller att spara pengar och används även i kommunala skolan av rektorer med budgetansvar. Därför är det ur ett fackligt perspektiv ännu mer olyckligt att resultaten inte visar sanningen, då samvetslösa rektorer naturligtvis klarar att gå in på skolverkets hemsida och se statistiken.

KD och Alliansens kristendomism!

Som första inlägg kommer en reaktion på Mikael Oscarsson(KD)och hans åsikter om varför skolverket agerar fel när de vill "reducera kristendomen till en religion bland andra" (http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=2-AV_ID=1017514,00.html?from=puff).
Herr Oscarsson inleder med att säga att historien skrivs av segraren, för att sedan hävda att sossarna skrivit historien i skolan(Timbro). Med vilken logik vill han då motivera att kristendom ska dominera i undervisningen om det nu är så fel att segraren skriver historia?
Att kristendom får ses som segrare i någon slags ideologisk kamp i västerländsk hegemoni, är väl ganska klart. På vilket sätt är den segraren bättre än någon annan?
Ett annat problem för Herr Oscarsson är att gud kanske inte finns, däremot finns kristendom. Om en dominerande -ism kan påverka en region tillräckligt ska alltså denna hegemoni få reproduceras i skolan? En lustig konsekvens av ett sådant resonemang är att man får förmoda att KD tycker att ryska barn ska studera kommunism som den främsta av världsordningar, eller att spanska barn ska studera Francos variant på samhällsordning som den främsta.