Det är klart att Mats Edman vill provocera i sin krönika, men han tar några genvägar och landar följaktligen ganska fel. Det första man kan konstatera är att han intresserar sig bara för den sortens kvalitet som de gör som benämner sig VD:ar, nämligen den ekonomiska. Efter att ha genomlevt en yrkeskarriär som till stor del legat under kommunaliseringens och friskolereformens årtionden vill jag nog påstå att ekonomistyrning har väldigt lite med kunskapskvalitet att göra. Vidare påstår han att Kunskapsskolan är effektivare baserat på betygssnitt(meritvärde) utan att problematisera validiteten i satta betyg. Som ni ser är grunden för resonemanget ganska svajigt.
Ett problem Mats Edman stöter på när han presenterar lärartätheten vid kommunal skola respektive Kunskapsskolan är att det borde innebära att lärarlönen är så mycket högre för lärare inom Kunskapsskolan. Så är nu inte fallet snarare är lönekostnaden för friskolor om inte likvärdigt så lägre än i kommunal skola, vilket förmodligen kan förklaras av den höga andelen outbildade lärare inom friskolan. Det leder oss osökt tillbaka till den ovan diskuterade betygsvaliditeten. Kan man säga att en skola presterar bättre resultat grundat på betygssnitt(meritvärde) om samma skola har färre utbildade lärare som satt dessa betyg? Är det kunskaps- eller ekonomisk kvalitet?
Att det skulle kosta 39 mdkr att höja lärares lön med 10 000 skr är något även Ingela Gardner Sundström brukar anföra som ett hinder. Själva kostnaden har jag inget att anföra emot, däremot att det skulle vara ett hinder. För det första säger inte LR att det ska ske vid en löneöversyn, vilket kostnadsförslaget antyder, utan att det är ett mål som ska påbörjas vid denna löneöversyn(2012). För det andra för att sätta 39 mdkr i perspektiv vill jag presentera lite siffror från SKLs redovisade resultat för Sveriges samlade kommuner 2006-2010(2011 har inte kommit ut ännu):
| 1. Resultaträkning för kommuner 2006–2010, miljarder kronor | |||||
| 1. Profit and loss statement for municipalities 2006–2010, SEK billions | |||||
| 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | |
| Verksamhetens intäkter | 104,2 | 105 | 107,4 | 110,1 | 113,7 |
| Verksamhetens kostnader | -433,2 | -454,8 | -476,6 | -486,8 | -505,4 |
| Avskrivningar | -14,3 | -14,5 | -15,2 | -15,7 | -16,5 |
| Verksamhetens nettokostnader | -343,3 | -364,3 | -384,4 | -392,4 | -408,2 |
| Kommunalskatteintäkter | 302,4 | 314,9 | 330,6 | 336,3 | 342,5 |
| Utjämningssystemen o generella statliga bidrag | 50,4 | 55,7 | 58,2 | 61,5 | 76,2 |
| Finansiella intäkter | 10,6 | 12,4 | 13,6 | 12,1 | 10,1 |
| Finansiella kostnader | -6,7 | -8,6 | -11 | -6,9 | -6 |
| Resultat före extraordinära poster | 13,4 | 10,1 | 7 | 10,6 | 14,6 |
| Extraordinära intäkter | 9,3 | 13,9 | 1,1 | 0,1 | 1,2 |
| Extraordinära kostnader | -3,3 | -2 | -1,9 | i.u. | -1,5 |
| Årets resultat | 19,4 | 22 | 6,2 | 10,7 | 14,3 |
Tabellen är hämtad från SCBs rapport, "Kommunernas och landstingens resultat 2010". Noterbart är att dessa siffror inte berör landstingens resultat utan enbart kommunernas.
Det tabellen visar är att Sveriges kommuner gör ett resultat i tiotals miljardklassen varje år, detta är efter alla utgifter såsom kostnader för ersättning till friskolor, betalning av pensionsskulder osv.. Det innebär att varje utbildningsförvaltning borde de åren haft x miljoner större utrymme, exempelvis hade 2010 års resultat inneburit att varje kommun i Sverige skulle fått ett tillskott på 49 mnkr. Då är inte friskolornas vinster prospekterade, de presterar också goda resultat som bekant. Att då hävda, likt LR, att det finns utrymme att höja lärarlönerna avsevärt(om än inte med 10 000 skr i brådrasket) utan att sänka kvaliteten eller antalet utbildade/kompetenta lärare är inte att "stå på stationen och vinka av tåget" snarare tvärtom.
/LRradicals
