tisdag 20 december 2011

Rektor med civilkurage!

Denna rektor är värd all respekt!(länk) Han säger upp sig vid sittande bord, där rektorsgruppen får beskrivet de besparingar som ska göras nästa år. Han kan inte försvara att skolan inte klarar att leva upp till skollagen och ge svaga elever den hjälp de behöver.

Nu hade ju denna rektor medel eller social situation som medgav denna handling, det är ju inte alla förunnat att kunna säga upp sig!

Men, jag kan ändå inte släppa tanken att denna rektor tar ställning för verksamhetens kvalitet och därigenom så hamnar han på den sida av skranket som vi står. Alltså vi som är kritiska till kommunernas ekonomistyrning av skolan, som har inneburit en maximal kostnadsbantning av verksamheten. Det som har inneburit att lärare får mindre tid till undervisningsarbetet och istället arbetar mer med andra uppgifter.

Om fler rektorer, inte kanske sa upp sig, men kunde hålla med oss i att ekonomistyrningen motverkar kvaliteten i skolan. Om vi fick stöd av den yrkesgruppen också kanske kommunens politiker skulle förstå hur de dränerar skolan.

Men, det är ju klart för det krävs det ju rektorer med civilkurage, som ovan! Det kanske är en utopisk tanke!

onsdag 7 december 2011

Tänk om man tecknat in stålarna!

Radicals har tidigare redogjort för kommunernas goda finanser, åtminstone för perioden 2006-10. Länk här.
Noteras bör är att dessa resultat är kommunernas resultat. Det är inte SKLs samlade resultat, landstingen står utanför dessa siffror.

Nåväl, konspiratorisk som man är så kan jag inte undgå att fundera varför tecknas inte dessa pengar in? Varför budgeteras för ett överskott i kommunal budget?

Om man roar sig med att fördela 2010 års resultat 14,3 mdkr per kommun, så får man 49 310 344,83 kr. Det innebär att varje kommun skulle ha kunnat tillföra sina utbildnings- och skolförvaltningar c:a 49,3 mkr budgetåret 2010.

Är det någon som tror att resultaten i skolan skulle ha förbättrats 2010 med en sådan fördelning av resurserna?

Om man sedan betänker att de positiva resultaten har minst pågått sedan 2006, så kan man ju bara tänka sig vilken skola vi skulle ha idag om man fördelade tillgångarna i stället för att budgetera för vinst!

tisdag 6 december 2011

Kommunens utlägg för skola och utbildning 1993-2009

I den verklighet jag befinner mig är det inte ovanligt att kommunföreträdare säger att skolan är en dyr utgiftspost i kommunen, de brukar också säga att det är en ökande kostnad. Så jag tänkte att det där tar vi och kollar lite på.
Nu är ju inte SCB:s data på deras hemsida den lättaste att ta åt sig, men jag hittade lite siffror och ämnar redovisa dem här.

Till att börja med så har kostnaden för skola/utbildning ökat över tid.















Detta är kostnaden i mdkr, som såklart har ökat!

Däremot om man kollar kostnaden som del av budget blir bilden lite annorlunda. Jag roade mig med att ta fram utbildningens del av totalbudgeten på kommunsektorn, de siffror jag fann var konsumtionsutgiften för utbildning.



Då ser man inte riktigt samma dramatiska ökning. Snarare en marginell minskning.

Om man fortsätter och kollar utbildningens del i kommunsektorns totala investeringsbudget får man följande diagram.



Samma där inte direkt en kostnadsökning om man ser det som en del av budget.

Att tolka dessa siffror är svårt då det för en lekman är svårt att förstå vad kommunsektorns konsumtionsutgifter innebär, exempelvis. Här skulle ngn på LRs kansli som sitter hela dagarna med analyser kunna gå in och reda ut begreppen lite!