onsdag 16 februari 2011

Svensk skola på ett sluttande plan - Debatt - UNT.se

Svensk skola på ett sluttande plan - Debatt - UNT.se
Tycker nog att Mihai uttrycker några av problemen väl!

Undrar om det politiska ansvaret står lika klart för alla som läser detta? Om inte politikerna avsätter pengar till skola och lärarlöner kommer inte tjänstemännen att göra ngt, det måste finnas en politisk vilja till materiell aktion. Inte bara fint prat!

12 kommentarer:

  1. Om lärarfacken inte bryr sig om ifall deras medlemmar måste arbeta gratis så kan väl lärarna aldrig få en dräglig tillvaro och få tid till att föbereda och efterarbeta så att undervisningen blir bra?

    Jag har läst svar från en företrädare för LR, en Regional Ombudsman som ska stötta lR:s medlemmar men som talar om för medlemmen att det är ok att arbetsgivaren lägger ut uppemot 40 h mer än vad deras avtal medger i arbetstid per lärare och läsår. Arbetsgivaren kan bara fortsätta att göra så. denna tid får lärarna bjuda på. Utöver det så kan man se i deras arbetsplatsträffar att de anser arbetsbördan motsvara 2 heltidstjänster. Detta verkar också gå för sig för LR. Då kan det nog inte bli så bra . . .

    SvaraRadera
  2. Hur kan ett fack svika sina medlemmar så?/Xip

    SvaraRadera
  3. Vad ska man kunna förvänta sig av ett fack?

    Jag har tidigare skrivit om att vi får arbeta gratis, är med i Lärarnas Riksförbund. Jag har sagt till LR men de gör inget. Har också sagt till dem att hos oss är det rektorn som utser skyddsombud och rektor utnämner chefer till den befattningen. Detta accepteras av LR. Kan det vara riktigt?

    SvaraRadera
  4. Det kan inte vara rätt att arbetsgivaren kan kontrollera skyddsombuden. Skyddsombuden ska se till så att arbetstagarna inte drabbas av dålig arbetsmiljö.

    Men det förvånar inte mig att LR tillåter det. Mina erfarenheter säger mig att LR, när det kommer ner till individnivå inte bryr sig.

    Jag har faktiskt svårt att se att något fack kan vara sämre, bry sig om sina medlemmar mindre än vad LR gör.

    SvaraRadera
  5. Det är tyvärr så enkelt som så: Ett medlemskap i LR/Lärareförbundet är ett tecken på bristande begåvning eller osannolikt stor naivitet.

    Frågan är varför så många lärare aktivt betalar till fackdräggen?

    SvaraRadera
  6. HÄR UNDER VISAS ETT SVAR FRÅN EN REGIONAL OMBUDSMAN I LR TILL EN MEDLEM SOM HON SKULLE HJÄLPA . . .

    EFTER SÅ KOMMER ETT UTDRAG DÄR LR PRESENTERAR VAD SOM GÄLLER I DET AVTAL DE HAR FÖRHANDLAT FRAM. DET SOM DE SÄGER DE HAR AVTALAT GÄLLER NOG INTE . . .

    Svar från Ro i LR till medlem

    Årsarbetstiden är en nettoarbetstid, dvs det är först dag 194 som man vet hur mycket reglerad tid läraren har arbetat. Att lägga ut för mycket tid är i sig inget "arbetsrättsligt fel". Ag har hela tiden rätten att reglera ordinarie arbetstid med 2 v varsel och kan medge att läraren själv gör justeringar.

    I ditt fall har ag lagt ut för mycket tid, men sedan sagt till att man förväntar sig att nettoarbetstiden ska bli 1360 timmar



    Finns det någn "teknisk" förklaring till att du inte har kunnat minska din arbetstid till minder än 35 timmar i veckorna. Med "tekniskt" menar jag om det har legat konferenser eller lektioner i slutet av dagarna som har förhindrat dig att gå hem tidigare. Rektor menar att det har varit fullt möjligt för dig att gå hem tidigare vissa dagar för att minska den reglerade tiden.


    KOMMENTAR: DET FINNS INGET FLEXTIDSAVTAL OCH INGET ANNAT AVTAL ÄN DET CENTRALA

    Utdrag från LR:s broschyr LÄRARES ABETSTID

    Verksamhetsperioder

    För att hålla kontroll på att arbetstidsuttaget i årsarbetstidssystemet inte blir alltför ojämnt – vilket inte heller är hälsosamt
    innehåller bland annat det kommunala avtalet en
    bestämmelse om periodisering. I avtalet framgår tydligt att arbetsgivaren ska planera verksamhetsåret i minst tre perioder
    för att åstadkomma en så jämn arbetsbelastning som möjligt.

    Avsikten med bestämmelsen är att man genom denna
    planering ska försäkra sig om att de varierande arbetsuppgifter som är planerade för de olika perioderna verkligen kan rymmas inom den tillgängliga tidsramen.

    …ska schemaläggas…

    Det är en mycket viktig rättighet i anställningen att känna till förläggningen av den reglerade arbetstiden, det vill säga när den börjar och slutar för varje enskild arbetsdag. Om arbetstiden inte är schemalagd, kan du som lärare inte veta om du är skyldig att arbeta vid en viss tidpunkt. Det kan till och med uppstå rena rättsliga bekymmer när det gäller lärares tillsynsplikt gentemot elever, om det inte tydligt framgår om läraren var i tjänst eller inte när något otrevligt inträffade.

    Saknas arbetstidsschema blir det även svårt att reda ut om försäkringen vid till exempel arbetsskada gäller.

    …för att bli ordinarie arbetstid!

    Det finns ett ytterligare skäl till att den reglerade arbetstiden ska schemaläggas. Den blir nämligen därmed ordinarie arbetstid. Begreppet ordinarie arbetstid är utgångspunkten för beräkning av ersättningar för övertid, mertid och obekväm arbetstid och det är när du beordras att arbeta utöver din ordinarie arbetstid, som du i lagens och avtalets mening anses arbeta övertid.

    …och ska ersättas enligt avtal

    Det finns inget stöd för ackumulering av ”plus/minus”- tid eller ”kvittning” timme för timme. Detta kräver nämligen ett särskilt kollektivavtal om flextid.

    ”Flexa”, ”kompa” och ”kvitta”

    En rik och vildvuxen flora av ”informella” system för hantering av övertid har uppstått bland lärare. Gemensamt för dem alla verkar vara att de ger lärarna avsevärt sämre rättigheter

    än gällande avtal. Lärarnas Riksförbund avråder därför bestämt sina medlemmar från att acceptera sådant. Det regelverk som finns är resultatet av avtalsförhandlingar.

    Arbetstagarna har i avtalsrörelser avsatt löneutrymme för att åstadkomma ersättningsreglerna för övertid. Det finns därför ingen anledning för dig att avstå dina rättigheter enligt avtal.

    SvaraRadera
  7. Om RO:s svar stämmer så kan arbetsgivaren börja läsåret med att lägga ut mer tid än de har rätt att kräva att lärarna arbetar.

    Frågan hur mycket mer timmar, än avtalet medger som arbetsgivaren kan lägga ut på lärarna har ställts till LR men det svarar man inte på.

    SvaraRadera
  8. Boven i dramat är inte att arbetsgivaren kan lägga ut mer tid än avtalet tillåter.

    Antingen bryter AG mot avtalet och då väljer facket att gå till AD eller inte. Att inte göra det är att godkänna AG:s tolkning.

    Eller så bryter AG inte mot avtalet (vilket, med tanke på ur avtalet är utformat är det troliga) och då kan facket inte göra något mer än att nästa gång läsa igenom avtalet innan man skriver under det.

    I vilket fall som helst är det de fackanslutna lärarna som får stå där med skammen!

    SvaraRadera
  9. Om en RO har sagt det som står ovan så känner RO:n inte till avtalet!!

    Mångårig medlemm i LR.

    SvaraRadera
  10. Skulle vilja veta namnet på den RO som sagt detta. Den borde få söka sig ett annat jobb. Vi medlemmar måste kunna lita på LR. Usch FY

    SvaraRadera
  11. LR tillåter det mesta. På vår skola undervisar alla som arbetar heltid 21/22t/vecka. Om en lärare undervisar 22t istället för 18 så blir det 8 veckors mer undervisning per läsår. 36x4 =144t, 18x8= 144t. Då borde rimligtvis arbetsbördan minskas med minst lika mycket någon annanstans, men så är det verkligen inte, alla sysslor ökar i omfång och fler och fler sysslor ska lärarna sköta. Allt för att kommunerna ska kunna skaffa sig gratis utfört arbete. Det tillhandahåller LR så gärna, så gärna... Det kan inte vara rätt.

    SvaraRadera
  12. Två frågor:
    Har det ordnat sig och vad heter RO:n?

    SvaraRadera