Statistik och föbannad lögn

Skolverkets statistik visar att andelen elever i gymnasial friskola ökar. Detta naturligtvis i takt med att fler aktörer göre sig besvär. Hur det påverkar elev och lärare kan naturligtvis diskuteras, det finns de som hävdar att valfrihet är det bästa samtidigt finns det de som befarar segregation och elände. Vilka tendenser finns då?
Om vi lägger till lite mer statistiskt underlag från skolverket kan man kanske se vissa tendenser.

När man även beser andelen tillsvidareanställda lärare med högskoleexamen, kan man ur ett jämställdhetsperspektiv anta att större andel av Sveriges gymnasieelever får icke kvalificerad utbildning idag jämfört med tidigare.
Syns detta i resultaten?
Nej, inte nämnvärt! Utan när det gäller resultat för gymnasieskolan är det så att andelen elever med MVG är fler i fristående skolor än i kommunal i samtliga redovisade ämnen i skolverkets statistik(tabell 4)Skolverkets hemsida.
Det är är självklart att en utbildning utan kvalifikationer ger sämre resultat, varför det inte syns måste nog problematiseras. Att undvika denna diskussion gynnar inte det fria valet och det gynnar inte elevens bildningsnivå. Dessutom är det inte bra för lärares anställningsbarhet om outbildade till synes gör lika bra resultat.
Statistik på kostnader hämtat från skolverket(tabell 2A)Skolverkets hemsida visar att fristående skolor är billigare på undervisning, lokaler och inventarier, elevvård samt övrigt. Ska försöka förklara definitionerna:
-Undervisning är ffa lönekostnader för lärare.
-Lokaler och inventarier är kostnader för egna och förhyrda lokaler inklusive inventarier och kapitalkostnader samt driftskostnader för värme och underhåll.
-Elevvård är kostnader för sjuksyster, psykolog, kurator och läkare
-Övrigt är kostnader för SYV-verksamhet samt administration
Övriga listade kostnader som skolmåltid och Läromedel/ utrustning/ skolbibliotek är något billigare hos kommunal huvudman.
Det innebär att inte bara ger lärarna bättre resultat i friskolan de är dessutom billigare. Detta är inte bra ur ett fackligt perspektiv.
Elevvårdskostnaden kan nog härröra från den så kallade "cream skimming" som friskolan utgör. Det måste åläggas en fristående aktör i skolvärlden att ta samma ansvar och inte ha några urvalsmekanismer som minskar denna kostnad. Allt annat är snarast en konkurrensfördel. Vilket kan förklaras ur ett ekonomiskt perspektiv, men jag tror inte friskoledebattörerna vill hamna där!
När det gäller undervisningskostnaden så är outbildad personal billigare, men det är också så att friskolelärarna får undervisa mer samt i större grupper av den enkla anledningen att lärartätheten är 6,9 per 100 elever i friskola 2008 jämfört med 8,4 i kommunal regi(tabell 1, uppgifter på kommunnivå)Skolverkets hemsida. Detta är klassisk teknik när det gäller att spara pengar och används även i kommunala skolan av rektorer med budgetansvar. Därför är det ur ett fackligt perspektiv ännu mer olyckligt att resultaten inte visar sanningen, då samvetslösa rektorer naturligtvis klarar att gå in på skolverkets hemsida och se statistiken.