Tänk om man tecknat in stålarna!

Radicals har tidigare redogjort för kommunernas goda finanser, åtminstone för perioden 2006-10. Länk här.
Noteras bör är att dessa resultat är kommunernas resultat. Det är inte SKLs samlade resultat, landstingen står utanför dessa siffror.

Nåväl, konspiratorisk som man är så kan jag inte undgå att fundera varför tecknas inte dessa pengar in? Varför budgeteras för ett överskott i kommunal budget?

Om man roar sig med att fördela 2010 års resultat 14,3 mdkr per kommun, så får man 49 310 344,83 kr. Det innebär att varje kommun skulle ha kunnat tillföra sina utbildnings- och skolförvaltningar c:a 49,3 mkr budgetåret 2010.

Är det någon som tror att resultaten i skolan skulle ha förbättrats 2010 med en sådan fördelning av resurserna?

Om man sedan betänker att de positiva resultaten har minst pågått sedan 2006, så kan man ju bara tänka sig vilken skola vi skulle ha idag om man fördelade tillgångarna i stället för att budgetera för vinst!

Kommunens utlägg för skola och utbildning 1993-2009

I den verklighet jag befinner mig är det inte ovanligt att kommunföreträdare säger att skolan är en dyr utgiftspost i kommunen, de brukar också säga att det är en ökande kostnad. Så jag tänkte att det där tar vi och kollar lite på.
Nu är ju inte SCB:s data på deras hemsida den lättaste att ta åt sig, men jag hittade lite siffror och ämnar redovisa dem här.

Till att börja med så har kostnaden för skola/utbildning ökat över tid.















Detta är kostnaden i mdkr, som såklart har ökat!

Däremot om man kollar kostnaden som del av budget blir bilden lite annorlunda. Jag roade mig med att ta fram utbildningens del av totalbudgeten på kommunsektorn, de siffror jag fann var konsumtionsutgiften för utbildning.



Då ser man inte riktigt samma dramatiska ökning. Snarare en marginell minskning.

Om man fortsätter och kollar utbildningens del i kommunsektorns totala investeringsbudget får man följande diagram.



Samma där inte direkt en kostnadsökning om man ser det som en del av budget.

Att tolka dessa siffror är svårt då det för en lekman är svårt att förstå vad kommunsektorns konsumtionsutgifter innebär, exempelvis. Här skulle ngn på LRs kansli som sitter hela dagarna med analyser kunna gå in och reda ut begreppen lite!

Det går fortsatt bra för kommunerna!

Kommunerna fortsätter sitt segertåg, positivt resultat även 2010!
Tabellen nedan är hämtad från SCBs rapport, "Kommunernas och landstingens resultat 2010" sid 8.

1. Resultaträkning för kommuner 2006–2010, miljarder kronor
1. Profit and loss statement for municipalities 2006–2010, SEK billions
	2006	2007	2008	2009	2010
Verksamhetens intäkter	104,2	105	107,4	110,1	113,7
Verksamhetens kostnader	-433,2	-454,8	-476,6	-486,8	-505,4
Avskrivningar	-14,3	-14,5	-15,2	-15,7	-16,5
Verksamhetens nettokostnader	-343,3	-364,3	-384,4	-392,4	-408,2
Kommunalskatteintäkter	302,4	314,9	330,6	336,3	342,5
Utjämningssystemen o generella statliga bidrag	50,4	55,7	58,2	61,5	76,2
Finansiella intäkter	10,6	12,4	13,6	12,1	10,1
Finansiella kostnader	-6,7	-8,6	-11	-6,9	-6
Resultat före extraordinära poster	13,4	10,1	7	10,6	14,6
Extraordinära intäkter	9,3	13,9	1,1	0,1	1,2
Extraordinära kostnader	-3,3	-2	-1,9	i.u.	-1,5
Årets resultat	19,4	22	6,2	10,7	14,3

Alltså återigen ett gott resultat i företaget Din Kommun AB. Under denna tid har jag varje gång jag frågat fått svaret att "- Nej det finns inga pengar för att höja lärares lönenivå så att det motsvarar utbildningsnivå". Varje år har dessutom den förvaltning jag pratat med haft sparkrav på sig, dvs. så slimmad budget så att man riskerar gå back på normal verksamhet. Samtidigt har alltså Sveriges samlade kommuner 70 mdkr i underutnyttjad resurs!

Måste också ta med ett citat från rapporten, om nu ngn sitter och håller med sin lokale kommunpamp om att just den kommunen har det speciellt svårt.

"För år 2010 redovisar cirka 95 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en förbättring gentemot år 2009, då 91 procent av kommunerna hade ett överskott före extraordinära poster."

Nåväl, som vanligt i avtalsrörelsetider så varslar kommunerna som arbetsgivare att de aldrig har haft så dåliga förutsättningar som nu. Nu måste det sparas och det ska vi veta att den största utgiftsposten det är löner!!

Matematikkunskaper och den "fria" pedagogiken!

Det börjar bli dags att röra på sig igen, det stundar avtalsrörelse! Den måste kommenteras, arbetsgivarna inom industrisektorn har redan flaggar för att "krisen" förhindrar några som helst villkorsförändringar. Vare sig arbetsförhållanden eller löneförhållanden.
Nu är ju inte det så oväntat, men ändå!!
De har alltså trots vinster den senaste tiden inte vett att respektera arbetaren som gör dessa vinster möjliga, utan ser hellre att kapitalisterna(aktieägarna) får en hög avkastning, trots "krisen"! Antar att det står några kraftiga bonushöjningar bakom dörren också.
Återkommer förmodligen i frågan.

Åter till ordningen, forskaren Åsa Hansson vid Göteborgs universitet(länk till sveriges radios artikel) hävdar att matematikkunskaperna har försämrats i svensk skola på grund av 90-talets pedagogiska försöksverksamhet(= verksamhet utan vetenskapliga belägg). De som stod bakom denna verksamhet är de som idag också starkast protesterar mot ökade kunskapskrav i skolan, de som ogillar ordet katederundervisning, de som tycker att alla med "lärar"-utbildning kan undervisa i allt.
Nu säger då forskaren att det snarare är mer av katederundervisning som behövs för att höja resultaten i matematik.
Får man säga, oooops?

Karriärvägar visavi lokala problem.

Kritik har framkommit mot regeringens förslag att möjliggöra karriärvägar för lärare. Kritiken består i att den inte löser problemen i klassrummen. LRradicals hävdar att lokala problem inte är regeringens sak, utan är lokala politikers ansvar. De brukar ju vilja ha kakan, då måste de också ansvara för den. Kommunaliseringen innebär nämligen just det!

Klasstorlekar som förhindrar individanpassning, brist på kringpersonal som gör att lärare får mindre tid för undervisningsuppdraget är två faktorer som bidrar till att elevers måluppfyllelse riskerar att hämmas. Andra faktorer är bl. a. lokala arbetsgivares syn på lärares arbetstid, mängden undervisningstid relaterat till tiden för förberedelse och efterarbete kring dessa undervisningstillfällen.

Regeringen vill säkerställa återväxten i Sveriges lärarkår genom att locka de främsta eleverna till lärarutbildningarna, det görs genom att göra läraryrket attraktivt bl.a. med karriärvägar. Att hävda att regeringen inte tillgodoser de lokala problem som nämns ovan är att missförstå kommunaliseringens syfte. Det är lokala politikers mod och vilja att lägga resurser på skolan som speglar resultaten skolan. LRradicals vill ha ett ökat statligt inflytande av skolan just av anledningen att lokala politiker inte tar fullt ansvar för skolans resultat.

Vad måste då till? Är det mer resurser? Ändrad syn på lärares arbetstid? Svaret blir ja på båda frågorna. Inte sällan hör man att ”tid är pengar, men mer pengar är inte mer tid”. Det har vi som fackliga representanter hört till leda av kommunföreträdare. Vilket då i konsekvensens namn innebär att verksamheten inte behöver medföra någon kostnad alls. Är detta även Sveriges kommunpolitikers åsikt? LRradicals hävdar att mer resurs måste till av ovan nämnda anledningar om man vill höja måluppfyllelsen i skolan. Det måste dessutom till en förändrad syn på lärares arbetstid från lokala arbetsgivare för att lärare ska kunna ägna sin arbetstid åt undervisningsuppdraget och elevens måluppfyllelse.

Idag i skolan går lärare på knäna, de överbelamras med sysslor. Det kan vara att rätt kompetens saknas varvid lärare får agera kurator, vaktmästare, psykolog, sjuksköterska osv. Det grundar sig naturligtvis i en minskning av omkostnaderna från kommunens sida. Det är även så att lokala arbetsgivare ser lärares mellanrum mellan lektionspassen som hål att fylla med övriga arbetsuppgifter. Det kan handla om att täcka frånvarande kollegors lektioner, vara på fritids för att den personalen ska få planera. Båda är viktiga verksamheter, men som arbetsgivaren alltså löser gratis. Harmlöst? Nej knappast! Att lille ”Kalle” behöver en specifik individanpassning syns kanske inte direkt i klassrumssituationen med 32 elever som pockar på uppmärksamhet, däremot är det efter lektionen tid finns att summera och analysera vilket stöd just ”Kalle” behöver för att maximera sin måluppfyllelse. Sedan måste nästa lektionstillfälle planeras efter de 32 olika ”kallarnas” behov. Det arbetsgivaren gör idag när han fyller den tiden med andra uppgifter inverkar oerhört negativt på måluppfyllelsen, vilket också syns på resultaten i skolan.

Lärare har i dag sina arbetsdagar fyllda med fler lektioner än vad som var fallet för 10 år sedan, ännu mindre för 30 år sedan. Det innebär att varje ”Kalles” individanpassning får mindre tid, då det blir fler ”Kallar” och mindre tid mellan lektionspassen vid fler lektioner. Varför vill arbetsgivaren då ha det så här? Ja, tänk er 100 lärare som får en ökning av sina antal lektioner 20% under sin arbetsdag, nästa dag behövs bara 83 lärare för att utföra uppdraget. Kvalitativt? Ja, ekonomiskt men knappast i fråga om måluppfyllelse.

LRradicals slutfråga till lokala politiker blir: Är ni nöjda med resultaten i era skolor? Om inte avsätt då mer pengar till elevernas utbildning. ”Tid är pengar, men mer pengar är inte mer tid”, gäller ju endast om man inte vet vad man ska lägga pengarna på, det vet ni nu!

Ordfrekvens i dokument

Läste Magnus Blixt blogg, där han skrev om att han hade wordle:at Lgr 11 och fått en rolig bild! Kolla här! Wordle.net är ett program som mäter hur frekvent ett ord är i ett dokument/text och viktar dem mot varandra. Man får då en bild av vilka ord som har högst frekvens, om man sedan fokuserar på värdeorden får man en relativt ovetenskaplig men rolig bild av vad en text säger!! Jag körde Förordningen(2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. Det gav följande bild

Värdeord i detta sammanhang får bli: Undervisa, examen, lärare, behörighet Klassiska LR uttryck i min mening!

Manifeste l'éducation

Helt klart en twitter-utlöst aktion, som springer ur en diskussion under #merkateder med AnnaKaya.

Nåväl! Ska nedan beskriva en kunskapssyn á la LRr:

Manifeste l'éducation

1. Alla och envar har rätt till en likvärdig utbildning!(Anna Kaya!)
   

   Likvärdig innebär att alla får den resurs de behöver för att nå så långt de kan, Inte nödvändigtvis att alla når lika långt!

2. Kunskap som är vetenskapligt prövad är grunden i utbildningen. Lärare ska var skolad i den disciplin de undervisar.

   Ingen kvackning vara sig på ämnes- eller stadienivå. Ingen alternativ teori som sann!

3. Kunskap byggs hierarkiskt.

   Det är grunder för vidare lärande som läggs först, baskunskaper är essentiella för att kunna angripa kunskapen på mer avancerade nivåer och sätt. De egenskaper som många debattörer idag tror är viktiga i framtiden, kan inte bytas ut mot grundkunskaper idag. Egenskaperna måste istället bygga på goda grundkunskaper från idag för att kunna nyttjas i en framtid.
   

4. Professionella lärare väljer fritt metod och innehåll för bäst kunskapsutveckling efter situation.

   Inga trender eller politiker kan bestämma hur lärare väljer att undervisa i en specifik situation. Ej heller lokalpolitisk färgning eller budgetram ska hindra en god kunskapsutveckling. Läraren är suverän.

5. Organisationen av skolan ska svara mot kraven ovan.

   Lärare måste få fokusera på huvuduppdraget, kanske ska de mjuka värdena i läroplanerna skötas av annan personal. Byggnader och organisation måste svara mot den variation av metoder en lärare behöver för en god kunskapsutveckling.

Detta är LRr:s åsikt och ingen annans(exempelvis LRs). LRr vill endast, då det kan saknas ibland, uttrycka en samlad syn på vilka kriterier som krävs för en professionell kunskapssyn.
Något förmätet kan tyckas, men men!