lördag 4 september 2010

Ber om ursäkt, sommarlov och träig debatt!

Jag måste säga att som lärare och radikal LR:rare är den politiska debatten märkvärdigt slö. Majoren vill tvinga föräldrar till skolan om deras barn missköter sig, vidare vill han förbjuda religiöst täckta ansikten! Hallå, nivå!
Dessa problem löses knappast på dessa sätt, däremot har major´n en poäng att föräldrars uppfostringsansvar kanske också sträcker sig till den sociala sfären och att både elev och lärare ska kunna se varandra i ögonen är antagligen pedagogiskt som rättsligt nödvändigt.
Att jag inte har skrivit på denna blogg beror som sagt på sommarlov, vilket är en nödvändig rättighet för att orka som lärare.
Därför ses alla angrepp på bilaga M i AB som lärarfientliga. Notera detta de av er som ser en ekonomisk fördel i bilaga 6 i senaste HÖK (10:an). Att gå med på en avvikelse från bilaga M utifrån bilaga 6 i HÖK 10 hjälper bara arbetsgivaren att i framtiden angripa bilaga M ännu mer. Akta er, de vill köpa er! Om inte annat för att bevisa att ni kan bli köpta, det är gemen arbetsgivartaktik á la sågverksbaronerna längs Norrlandskusten. Att lärarförbundet utbrister efter avtalsförhandlingarna "Äntligen har lärarna fått mer" får stå för dem. De verkar också ute i kommunerna vara aktivast för att hitta vägar till dessa avvikelser.
Jag kommer i min kommun ur ett fackligt solidaritetsperspektiv säga NEJ så länge jag kan.

Som sagt ursäkta frekvensen på inläggen! För att återknyta till den politiska ansatsen i början av detta inlägg så, den enda som sagt ngt vettigt i valdebatten när det gäller skolan är Lars Ohly som säger: "Bort med vinsten på skattefinansierad verksamhet". Majoren har visserligen sagt att skolan behöver förstatligas, men det var innan valdebatterna(knappast ngt han driver valpropaganda på). Dessutom förutsätter jag att Ohly är för förstatligande, även av skolan!!

måndag 24 maj 2010

Skoldebatt

Var in på en sida för skoldebatt(länk) och debatterade ett inlägg om hur fackanslutna lärare tänker!!!
Jag dristade mig att länka till denna blogg för att påvisa att det finns fackanslutna lärare som inte är nöjda. Döm om min förvåning när två av deras mest frekventa debattörer(Sven E Borg och Trött) hävdar att de läst bloggen men tycker att den försvarar LRs politik. Hur kan man läsa denna blogg utan att inse att den är kritisk?

Trött där sken det igenom en viss diskrepans i vad problemet med arbetsförhållandena för lärare beror på. Han verkar mest ha en "dold" agenda mot fackligt arbete
Sven E Borg hade till en början endast tillmälen och upprepning av sitt mantra att komma med, kan det möjligen vara en "dold" agenda där också.
Lustigt att dessa två får dominera denna diskussionssajt då det ibland dyker upp mer sansade debattörer där!

fredag 21 maj 2010

2010 års avtalsrörelse blev en regression

Den avtalsrörelse alla bävade för, den som omfattade de flesta arbetsföra i landet. Allt från byggnadsarbetare till lärare. Hur gick det?

Samlat kan sägas att arbetstagarna förlorade, vissa grupper mer än andra. Vad gällde frågan?

Först är ju såklart avtalslängden, där vill arbetsgivaren ha sifferlösa rullande avtal utan slutdatum. Facken vill ha löneökningsgarantier och begränsad tid, för att kunna omförhandla. Trenden i år är relativt låg ökningstakt pga krisen. Samt två års avtal.

Det som inte sägs medialt och av facken själva är de villkorsvinster arbetsgivaren gör! Allt från diverse möjligheter att kringgå LAS med bemanningsföretagen, fast det var en stor fråga för facken. En bransch fick som krav att arbetsgivaren "diskuterar" behovet på arbetsplatsen innan det är fritt fram att skita i återanställningsplikt och välja bemanningsföretag!!!

En annan bransch(mig själv närstående) hade arbetstagarkravet att begränsa undervisningsuttaget för att slippa vara ekonomiska regulatorer åt arbetsgivaren. Där fick istället arbetsgivaren igenom att det ska vara legio att köpa individuella arbetstagare till sämre villkor, med en riktad löneökning. Detta i en bransch där alla redan jobbar för mycket och lönen är gräsligt låg! Gissa om de kommer att lyckas! Hur kommer diskussionen i nästa avtalsförhandling se ut när det gäller lärares arbetsvillkor???

fredag 7 maj 2010

Läraravtal som "ger mer"

Så blev det ett avtal för lärarna!
De båda lärarfacken är glada att bilaga M med ferietjänsten finns kvar! Att det blev 3,5 procents löneökning över 25 månader, anser de ligga i nivå med vad som var görligt.

LRs ordförande Metta Fjelkner säger att striden stod om ferietjänst eller ej(länk). Att hon trodde att SKL i förstone använde skrämseltaktik med att i media kräva semestertjänster för lärare, som svar på lärarnas yrkande om begränsad undervisning och säkring av planeringstid, men sedan förstod att det var allvar(!). LRr antar att SKL menade allvar från första stund.

SKL har redan fått igenom ett lönesystem som innebär att det som belönas vid lönesättning är produktivitet, lojalitet och förmågan och talangen att "ställa upp". Vad vi vet är att det betyder flera elever i varje klass, fler undervisningstimmar per lärare, att inte klaga när resursen/kvaliteten sjunker samt att i arbetslaget "täcka" all korttidsfrånvaro.

Att Skl inte nöjer sig med att via lön "tvinga" lärare att jobba ihjäl sig är antagligen beroende på att lärare som kollektiv lyckas stå emot, tack vare bilaga M. Därför måste denna bastion naturligtvis skjutas i sank, hur göra det?

Det görs genom att splittra lärarna så att en del själva "väljer" att arbeta under andra villkor än bilaga M. Att erbjuda en individuell ersättning för att lokalt skriva bort sina villkor är inget annat än antifacklig verksamhet. Detta avtal kommer att hamna i historien över neoliberalismens taktik att nedmontera arbetarvillkor.

Syftet är samma som med löneavtalet, förmera elevantal och undervisningstid per lärare.

lördag 20 mars 2010

Vilket märke blev det från industriavtalet? -Splittring!

Industrins tjänstemän och ingenjörer lät sig luras(länk här). De "opartiska" ordförandena kom igår med ett bud som vars syfte var att splittra den enade front facken hade i avtalsrörelsen. Unionen och Sveriges Ingenjörer högg som en svulten 1,5 kg gädda och lämnade arbetarna i sticket.

– "Det är mycket som har varit väldigt, väldigt svårt i årets avtalsförhandlingar och som fortfarande är svårt. Men vi har kommit fram till att det här är ett bra avtal för våra medlemmar", säger Cecilia Fahlberg, Unionens förbundordförande.
Hon ser dock fram emot fortsatt samarbete med LO-facken, men just nu är det stora skillnader mellan de olika grupperna beroende på att det går olika bra för olika sektorer.

Det är ju prima facklig retorik, om mina behov tillfredsställs kan de andra klara sig själva. Att mina behov tillfredsställs på deras bekostnad finns det ingen anledning att reflektera över.
Det gemensamma krav om kontroll på nyttjandet av bemanningsföretag försvann mot 2,6 procent i plånboken. Det är ju klart att det är knappast tjänstemän och ingenjörer som ersätts med bemanningsarbetskraft!
Att budet innehöll en säkring av medel för kompetensutveckling kan behövas, de kan ju skicka sina förhandlare på en kurs i facklig solidaritet!

fredag 19 mars 2010

Medlarna visar sitt riktiga ansikte

De opartiska ordförandena i industriförhandlingarna bekänner färg när de ger ett förslag till tjänstemän och arbetsgivare, men lämnar arbetare utanför. Förslaget innebär enligt artikel i SVD(länk här) en 18 månaders avtalsperiod med en löneökning på 2,6 procent(1,73/år) samt garantier om kompetensutveckling.

Att erbjuda tjänstemännen en högre nivå än vad arbetsgivarna ansåg möjligt initialt, vilket var 2,0 procent på 18 månader, är ett försök att vinna dessa. Talet om kompetensutveckling passar också tjänstemännens syn på sitt arbete. Detta görs så klart för att spräcka solidariteten på arbetstagarsidan, så opartiska var de ordförandena!

Om tjänstemännen får 2,6 procent, hur mycket blir det då kvar till arbetarna av de 2,0 procent arbetsgivarna kunde tänka sig?

Att arbetsgivarna inom industri en längre tid satt i system att använda bemanningsföretag för att kringgå LAS, är väl känt. Facken gick initialt in i förhandlingarna med dels ett lönekrav, men också ett krav om att omöjliggöra detta fusk. Det handlar om rättssäkerhet och trygghet på arbetsmarknaden, två saker som arbetsgivaren vill försämra för att ge arbetare som är tysta och bugar snällt med keps i hand.

Att medlarna väljer sida och fjäskar för tjänstemännen på arbetarnas bekostnad måste stoppas. Tjänstemannafacken måste visa solidaritet, båda grupper är arbetstagare.

Eftersom denna förhandling ska sätta märke på resten av avtalsrörelsen är det av största vikt att även andra fack stödjer arbetarna och säger sin mening om medlarnas agerande. Annars bävar LR:r för hur det kommer att låta från SKL-håll i avtalsrörelsen för lärare. De har redan börjat försöka slå split mellan lärarkategorier och jämför ofta olika ämnen som exempel på differentierad arbetsbörda. Kom ihåg bevekelsegrunden för arbetsgivarens vilja att differentiera arbetstagarna!!!

måndag 15 mars 2010

Bättre 200 skolchefer på DN debatt, än en i handen!

I en debattartikel i DN (länk här) kräver c:a 200 skolchefer att lärarnas arbetstidsavtal ska förändras. De säger moderniseras, men vi vet att de vill kringskära individens möjlighet att förfoga över arbetstiden. Frågan är varför vill de minska arbetstiden de veckor eleverna är i skolan och istället förlägga den på lov och ferier?
Den "framstående" friskolan som används som idealbild i artikeln har på en del ställen genomfört 40-timmars arbetsvecka, vilket resulterat i att lärare där får så mycket plustid under terminerna att de vid elevernas lov "tvingas" ta ut ledighet som påminner om arbetstidsavtalet som ska skrotas. Att välja övertidsersättning är inte framkomligt då övertid mycket sällan har medgivits.

Om man läser lösryckta citat eller enstaka debattartiklar är det lätt förledas och tro att det är genuin välvilja om landets kunskapsnivå som är anledningen till skolchefers och rektorers vilja att detaljstyra lärares arbete. Dock bör man ha hela bilden klar för sig innan man tror något.

Sedan avregleringen av lärares undervisningsskyldighet har tiden för undervisning inom lärares arbetstid ökat. Dessutom har en massa andra arbetsuppgifter tillkommit, samt kringpersonal som elevvård, vaktmästare, skolbibliotekarier och SYV har minskat i antal. Alla dessa åtgärder har haft ekonomiska förtecken, dvs. gjorts av besparingsskäl.
Det har sedan 1994 pratats om att lärare måste finna nya arbetssätt för att möta de nya kunskapskraven i skolan och samhället, det enda som skett är att lärare har fått mindre tid för huvuduppdraget och relativ lönesänkning. Detta har av en enig lärarkår tolkats som att skolchefer och rektorer är inkompetenta och inte förstår att leda en kunskapsintensiv verksamhet. Därför ställer nu lärarna genom sina fackliga företrädare krav på reglering av undervisningsuttaget för varje enskild lärare, med andra ord stopp på rovdriften. Lärarna förväntar sig ett avtal som omintetgör rektorers möjlighet att sälja ut kvalitet mot "att hålla" budget.

Skolcheferna i artikeln väljer en annan väg, de vill ha ännu större möjlighet att pressa in undervisning i lärares arbetsdag. Det är nämligen det yttersta syftet med att ha lärarna bundna till skollokalerna 40 timmar/vecka istället för 35 som idag. Att förberedelse och efterarbete läggs till varje undervisningstimme och tillsammans bildas 45 timmar/vecka finns ingen förståelse för. Att kvaliteten på undervisningen blir sämre om mindre tid finns för detta kringarbete bryr de sig inte om(måste man tolka det som).

Varför vill de sänka kvaliteten i den svenska skolan, kan man fråga sig?
LR:r har inget entydigt svar att ge, men en förklaring kommer säkert ur att kommunen är en konstruktion som historiskt har ett socialt uppdrag. Då blir uppdraget i skolan snarare att tillse barnpassning än kunskapsförmedling. En annan förklaring är den förhärskande neoliberaliseringen av arbetsmarknaden där en villkorsförsämring är ett av medlen för att urholka arbetstagarnas kamplust, vilket ofrånkomligen leder till billigare arbetskraft.

lördag 13 mars 2010

Prioritering är svaret, sa Bull!

Läser i UNT(länk här) att lokala politiska företrädare har en väldigt naiv syn på skolverkligheten.
De får frågor om vad de tänker sig för åtgärder mot den dåliga arbetsmiljön för lärdomsstadens elever. Utfrågade politiker är Cecilia Fors(M) samt Bengt Sandblad(S). Det har varit en längre artikelserie om den dåliga arbetsmiljön i stadens skolor, bl.a. har elever uttryckt ovilja att använda toaletterna som är för skitiga. Det har även konstaterats att skolor med egen anställd städare får bättre betyg av eleverna än skolor med utleasad städning(privata städbolag).

De får frågan om skolans rektorer, som har ansvar för städningen, får tillräckligt med pengar?
Svaren förskräcker. Moderaten svarar: "Ja, absolut. Jag tror inte pengarna är avgörande för arbetsmiljöproblemen, det är en prioriteringsfråga.". Även sossen svajar betänkligt han tycker visserligen att de generellt får för lite pengar,"men självklart är det också en prioriteringsfråga.".

Det är alltså den här typen av intelligens som sätter de ekonomiska ramarna för skolan i lärdomsstaden. Vilka verksamheter tycker dessa genier att rektor ska prioritera bort? Kan hända lite undervisning eller elevvård? Varför inte SYV?
Att inte koppla den ökade arbetsbördan för lärare och skolpersonal till snävare ekonomiska ramar för skolan är ignorant. Ökat krav på prioritering i snävare ekonomisk ram gynnar knappast kvaliteten. Det är nu kanske inte kvalitet som är dessa personers vilja med skolan, men elever, föräldrar och lärare vill ha hög kvalitet i skolan.

En fortsatt diskussion om anställd personal kontra leasad ger kanhända en förklaringsmodell till varför skolan går kräftgång när det gäller resultat.
Ett upphandlingssystem som går ut på att välja det billigaste alternativet resulterar i aktörer som får lägga sig så lågt i anbud, att de inte har råd med kvalitet. De måste, för att kunna gå runt, antingen ha så många uppdrag att de inte hinner utföra dem alternativt ha okvalificerad personal anställd med för lite tid. Att bedöma aktör efter kvalitet tillåts, i bästa fall, efter anbudstidens utgång(minst 1 år) då man kan byta leverantör om man är missnöjd. Dock görs då en ny upphandling vilket ger en ny aktör med lägst kostnad!
Detta förfarande gör att skolan kan kringgå de anställningsskyddslagar som finns och som skulle innebära en större kostnad för skolan.
Det leder diskussionen till den ekonomiska styrningen av skolan. Där mer ska utföras på mindre tid(pengar). Där lärarna inte ska få ha några hål(tid för förberedelse, planering, dokumentation) i sina undervisningsscheman, utan varje sådant ska fyllas med undervisning(tid med elever). Denna syn på maximering av verksamheten är direkt tagen från de ekonomiska idéer som styr upphandlingsivern. Desto billigare, desto bättre.

Självklart måste lokala Uppsalapolitiker som andra inse att kvalitet kostar och ansvaret ligger hos den som betalar!
Inte någon annanstans!

onsdag 3 mars 2010

SKL redovisar positiva resultat 07-09, vad fick lärarna?

Sveriges kommuner gör återigen ett resultat(+10,8 mdkr) enligt de preliminära siffror som redovisas av SCB idag(länk här). Likaledes görs resultat för de två tidigare åren(+ 22 resp. + 6,2 mdkr).

Resultaträkning för kommunerna 2007–2009, miljarder kronor


2007 2008 2009
Verksamhetens intäkter
105,0 107,4 109,8
Verksamhetens kostnader
-454,8 -476,6 -485,0
Avskrivningar
-14,5 -15,2 -15,7
Verksamhetens nettokostnader
-364,3 -384,4 -390,9
Skatteintäkter
314,9 330,6 336,4
Utjämningssystemet och generella statliga bidrag
55,7 58,2 61,1
Finansiella intäkter
12,4 13,6 12,0
Finansiella kostnader
-8,6 -11,0 -6,9
Resultat före extraordinära poster
10,1 7,0 11,7
Extraordinära intäkter
13,9 1,1 0,6
Extraordinära kostnader
-2,0 -1,9 -1,5
Årets resultat
22,0 6,2 10,8

Alltså samma tid som lärarnas avtal har sträckt sig, vilket garanterade en hissnande löneökning på sammanlagt 10.2 procent över tre år. Det vill säga c:a 3,4 procent per år. Dessa siffror framkom i förhandling efter mycken vånda hos SKL, hur skulle deras stackars medlemskommuner ha råd?

Ja, råd hade de! Till och med mer än råd, det blev överskott!! De 10, 2 procenten ingår ju i denna sammanställning.

Är det inte lustigt att i dessa tre löneförhandlingar sa min kommun att de inte hade råd med några extra satsningar för att höja lärares lönenivå, er kommun sa förmodligen samma sak?

Nu är dessa siffror preliminära. det fattas fyra(4) kommuner i sammanställningen samt några enstaka poster. Dock är det så att såvida inte dessa fyra kommuner redovisar ett minus på 39 miljarder kronor så har arbetsgivaren haft råd, och SKL fel.

-och ingenting annat!!!

Mer tid för varje elev

Har fått LRs skrift "Mer tid för varje elev, inte mindre tid för alla elever" i händerna och kan utläsa ett lovande anslag. Lärarna vill utveckla skolan, arbetsgivaren vill spara pengar!

Kan det vara så att LR håller på att radikaliseras? Ska de i fortsättningen driva arbetstagarpolitik mot den förhärskande neoliberalismen på arbetsmarknaden?

Man kan ju hoppas, men då måste det belysas klarare vilka strategier arbetsgivaren har att suga ut arbetstagaren. I skriften konstateras det endast att arbetsgivaren vill spara pengar, det är för snällt. Arbetsgivaren vill minimera kostnaderna på arbetstagarens bekostnad.

Strategier för detta:
  • Försämrade kollektivavtal
  • Urholka den fackliga legitimiteten
  • Fler undervisningstimmar per lärare
  • Större undervisningsgrupper
  • Tillsätter inga vikarier
  • Låt arbetstagarna själva arbeta in frånvaro(sjuk-, föräldra-, osv..)
  • Överlåt det egentliga kvalitetsansvaret till den enskilde läraren
  • Osv.
Detta leder till arbetstagare som är rädda om sina tjänster, tysta arbetsplatser och en kultur där man tar på sig extraarbete för att "ställa upp"!

LR:r inväntar en skrift med detta innehåll!

måndag 1 mars 2010

Bästa läraren, var och vem?

Lyssnade på P1, på hemväg från jobbet. Den "bästa" matematikläraren intervjuades(hade fått ngn utnämning), han arbetade på ett El-gymnasium i Malmö inriktning data. Har inte kollat om det var ett fri-gymnasium, som ni vet är El med data-inriktning det mest lukrativa(i vinstintresse) programmet att erbjuda. Han hade blivit utsedd för att han fick många av el-eleverna att bli intresserade av matematik, även av vidare studier.

Han berättade lite om sina tekniker och han verkade uppriktig och motiverad. Han fick frågan om varför det var så låga resultat i matematik i den svenska skolan. Svaret blev intressant, han menade att det säkert grundades i tidiga år. Reportern frågade genast om lärarna inte gjorde sitt jobb där, men han problematiserade det i två led. Dels menade han att de gjorde sitt jobb i den utsträckning de hade möjlighet att göra det. Han påpekade att stora undervisningsgrupper minskar möjligheten till goda resultat. Dels menade han att de som arbetar med matematikundervisning i de lägre åldrarna inte hade matematik som främsta intresse.

LR:r tror att det är en så god analys som någon annan! Att resursen är för liten minskar möjligheten till individualisering av insatser och utveckling. Det andra problemet är att de som ser matematik som "sitt" ämne inte hamnar som lärare i grundskolans lägre stadier.

Hur ska vi få rätt resurs till skolan? Samt hur ska vi få rätt lärare i rätt undervisningssituation?

Ja, ni ser ju var det här hamnar.
Först måste alltså uppdraget regleras så att kvalitet säkras, det innebär att inte bara måste undervisningsuppdraget begränsas för varje lärare utan antalet elever får inte heller vara för många. Kan det vara så att det inte bara är läraren som måste "förnya" sitt arbetssätt, utan även arbetsgivarna måste se över sin finansieringspolicy? Kan vara så att vissa nyckelämnen kanske behöver två lärare per undervisningsgrupp. Kan arbetsgivaren tänka nytt, har de råd med det?
För det andra tenderar lärare med djupa ämneskunskaper hamna i gymnasieskola eller högskola/universitet. Därför måste lärares status och lön höjas på alla nivåer, hur ska vi annars få specialister som undervisar i de lägre stadierna? Kanske måste arbetsgivarna köpa kompetens inte bara barnpassning, har de råd med det?

Återigen villkor och lön, för en bättre skola.

fredag 26 februari 2010

Arbetsgivarstrategi som lönar sig!

Fick leta lite i dag för att finna ämne, verkar vara "på skolfronten intet nytt" idag!
Hittade en artikel med Metta Fjelkner på helagotland.se (länk till artikeln).
M. Fjelkner utgår ifrån att det är haveriet i lärarnas lönesystem som ligger bakom viljan att betygsätta lärarna. Att dessa betyg kommer användas i lönesättningen. Det är ju förstås möjligt, men jag har svårt att se en rektor som vill ha någon trovärdighet kvar ta fram dessa betyg i lönesamtalet och säga: "-Ja, och sedan är du ju inte så populär i den här klassen heller!"

Nej, det som är det egentliga målet är nog att kontrollera lärare och hålla nere lönerna. Att kommuner endast är arbetsgivare men inte förfogar över uppdraget retar dem. Den viktigaste uppgiften styrs genom läroplaner och centrala styrdokument, arbetsgivaren kan alltså inte styra den delen. Att undervisning och bedömningar görs av suveräna utövare retar dem. De vet inte hur de ska hitta vägar att styra även den delen.
Att låta elever och föräldrar tycka om undervisningen för att sedan kunna använda det mot lärare och deras undervisning är ett försök. Att försöka ta kontroll över förtroendetiden är ett annat.

Att erbjuda dåliga villkor, att med glädje nyttja obehöriga lärare, att korttidsanställa på "falska" vikariat är ytterligare sätt att förtrycka läraren. Den anställde blir rädd om sin anställning, den ej anställde tvingas gå med på vilka villkor som helst för att få arbete. Den tysta arbetsplatsen är införd. Resultatet blir sämre villkor och relativt lägre löner.
Det blir förstås gladare arbetsgivare och elever/föräldrar som får styra som de vill i skolan!

Men, vilka får betala?

torsdag 25 februari 2010

Skenhelighet i SKL och Alliansstyre

Läser på Skolvärlden att Ingela Gardner Sundström svajar betänkligt i sina olika uppdrag, blandar ihop eget ägande och förtroendevald förvaltning.Artikeln i Skolvärlden
Läs länken, jag säger bara: -I rest my case!!!

Nej, det tänker jag inte göra! Men, ändå!!!

Självsanering tror friskolebasen

Återigen är Lärarnas Tidning på tårna och frågar en viss Kjell-Olof Feldt(Ordförande i Friskolornas riksförbund) om vinster i friskolan.(Länk till artikeln) Kjell-Olof Feldt kanske ni kommer ihåg med den famösa diktraden "Löntagarfonder är ett jävla skit, nu har vi baxat dem ända hit". Fotad över axeln i riksdagen, samtidigt som hans parti röstade igenom löntagarfondsreformen.
Det är som antyds i rubriken, den gamla socialdemokraten tycker vinst är ok och tror starkt på en självsanering vid missbruk. Det vill säga om kvaliteten får stryka på foten för vinstmaximering kommer eleverna välja kvalitet(!). Han säger också i intervjun att arbetsmiljön och resultaten inte kan bevisas vara sämre i friskolor som går med vinst. Dessutom lyckas den gamle såga all pedagogisk forskning samt mena att alla tyckanden i skolfrågan är tendentiösa. Den stora graden obehöriga lärare viftar han bort med att många friskolor är nya och får ta de som blir över.

Jaha, vad tycker vi om det här då?
Vinst på skattefinansierad verksamhet är inte ok, om det blir överskott så beror det på felbudgetering. Det vill säga antagandet i början av året var fel. Vad ska effekten då bli för privata aktörer vid felbudget? Det måste bli så att eventuella överskott betalas tillbaka till staten/kommunen samt att anslaget anpassas till den reella kostnaden inför nästa budgetår. På detta sätt kan skattepengar användas där de behövs istället!
Att eleverna skulle märka om kvaliteten får stryka på foten för vinstmaximering, alltså den självsanering Feldt tror på, är att tro för mycket om vad som fäller avgörande vid skolval hos eleven. Föräldrar och elever går nog mer på presentationer och erbjudanden än kontroll av skolans reella resultat. Det är nog tyvärr också så att kompistrycket är stort i det fria valet. Dessutom bör resultaten i skolan diskuteras förutsättningslöst innan det kan användas som en säkerhet för kvalitet i skolor med låg behörighetsgrad och lärartäthet.
Att vissa fackförbund vill diskutera miljön i skolan utifrån deras medlemmars perspektiv är inte fel, det är i många branscher så att fackets roll är kvalitetssäkring genom arbetstagarpolitik. Det är först när lärarna har goda villkor som resultaten kommer att vara sanna och bättre.
Att låg grad behöriga skulle bero på att många friskolor är nya motsägs av att exempelvis Waldorfskolorna har lägre behörighetsgrad än friskolorna tillsammans.Tabell 2, skolverkets hemsida Waldorfskolor har ju funnits ett tag.
Den som läser artikeln(lärarnas tidning) kommer också att märka att friskolebasen tror att vinsten emanerar ur att lokalhyrorna är billigare för friskolor. Det är marginellt mindre lokalhyror för friskolan jämfört med kommunala skolan, däremot är det betydligt billigare undervisningskostnad(lärarlöner) samt elevvård.Tabell 2A, skolverkets hemsida

Problemet med friskolan är inte att den finns utan att den får sätta agendan för hur skola ska drivas. Det är farligt om friskolornas oheliga handhavande med behörighetskravet samt försåtliga "nya" pedagogiska organisering ska få sätta märke för hela skolan. Att friskolan lyckas överhuvudtaget med stora grupper och låg lärartäthet(stor del fria studier) beror på att de lockar de mest studiemotiverade och självgående eleverna. De som inte passar in kommer snart tillbaks till den kommunala skolan. Där samma resurser finns men uppdraget är att hjälpa alla.
I Boston(?) vände de på steken och började bussa runt elever från elitskolorna till skolorna i the projects. Detta för att höja standarden för alla elever. Vi är på väg åt andra hållet.

onsdag 24 februari 2010

Vinst i friskolorna

När man ser resultatet av Lärarnas tidnings undersökning(här) vad svenska folket anser om vinster i friskolan så blir det intressant att se denna vinsts beskaffenhet. Undersökningen klargör att 76 procent av de tillfrågade anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera överskott i skolan. Det enda politiska parti som anser att vinster bör förbjudas inom skattefinansierad verksamhet bedriven på fri basis är vänsterpartiet. Sossarna har svajat betänkligt i frågan och anser nu att eftersom det inte går att kontrollera bör det vara tillåtet! Märkligt ställningstagande, minst sagt! Piratpartiet torde jubla! Övriga partier har naturligtvis sina grumliga skäl till att tycka vinst vara ok, miljöpartiet bör nog välja fot här.
De åtgärder som mest genererar "vinst"(besparing i kommunal regi) i en skolorganisation är utsugning av de anställda samt sänkta löner, enligt Thatcheristisk modell. Om lärarna får större elevgrupper och fler undervisningstimmar minimeras kostnaderna. Om samtidigt obehöriga lärare nyttjas och korttidsanställningar görs till legio kan lönenivåerna hållas nere.
Friskolorna har en lägre lärartäthet(se tidigare inlägg: "Statistik och förbannad lögn") och lägre lönekostnader, vilket indikerar att dessa strategier används.
Mot detta räcker det inte att säga som Metta Fjelkner(LR) att " lärares arbetsbörda har ökat sedan 1996, nu vill vi ha högre lön"(sic!). Det måste till en radikalare inställning från fackförbunden, där krav ställs på villkor som är begränsande av arbetsuttaget(-bördan). Högre lön ska lärare ha på grund av kompetens inte för att de arbetar mer, om de arbetar mer ska de i första hand ha övertidsersättning.
Vinst i skolan ger sämre kvalitet och dåliga arbetsvillkor, det ser svenska folket. Hur är det med de politiska partierna?

Centerpartiet

I en debattartikel(Centerns debattartikel i DN) vill centern ta rygg på folkpartiet i tävlingen bästa skolpolitik. Dock går det väl så där med deras förslag på en "bonus"-miljard till de som förbättrar sina resultat mest.
Förslaget är att de skolor som kan uppvisa bäst förbättringar på nationella proven i åk 9 ska vinna. Hur pengarna ska fördelas syns inte i artikeln, men får antas vara engångssumma.
För det första, om resultat på nationella prov i åk 9 jämförs kan man inte se en resultatutveckling hos individen. Det är ju nya elever som mäts hela tiden. Det innebär att årskullar jämförs med varandra, vari ligger förbättringen i att en årskull är bättre än en annan. dessutom tenderar ju lärare att följa med eleverna, så åk 8:s lärare kanske känner incitamentet att rätta nästa års nationella prov lite "bättre". Speciellt i de skolor där det är större andel obehöriga lärare(se förra inlägget). Att separata årskullar uppvisar olika resultat är inget okänt i skolans värld, det är som om det bärs med separata studiekulturer inom grupperna.
För det andra, om en summa pengar delas ut för att uppmuntra ett gott arbete ska de väl vara kontinuerliga. En högre lönenivå kostar mer även nästkommande år. Om nu centerpartiet vill höja nivån i svenska skolan och anser att en av vägarna är att belöna välutbildade lärare med hög lönenivå, så kan ju inte en "jojo"-tilldelning av pengar sägas gynna detta. Den vinnande skolan blir ju ekonomiskt drabbad när summan är slut.
Detta förslag gynnar inte arbetstagarna och förmodligen inte kvaliteten i skolan.

tisdag 23 februari 2010

Statistik och föbannad lögn


Skolverkets statistik visar att andelen elever i gymnasial friskola ökar. Detta naturligtvis i takt med att fler aktörer göre sig besvär. Hur det påverkar elev och lärare kan naturligtvis diskuteras, det finns de som hävdar att valfrihet är det bästa samtidigt finns det de som befarar segregation och elände. Vilka tendenser finns då?
Om vi lägger till lite mer statistiskt underlag från skolverket kan man kanske se vissa tendenser.

När man även beser andelen tillsvidareanställda lärare med högskoleexamen, kan man ur ett jämställdhetsperspektiv anta att större andel av Sveriges gymnasieelever får icke kvalificerad utbildning idag jämfört med tidigare.
Syns detta i resultaten?
Nej, inte nämnvärt! Utan när det gäller resultat för gymnasieskolan är det så att andelen elever med MVG är fler i fristående skolor än i kommunal i samtliga redovisade ämnen i skolverkets statistik(tabell 4)Skolverkets hemsida.
Det är är självklart att en utbildning utan kvalifikationer ger sämre resultat, varför det inte syns måste nog problematiseras. Att undvika denna diskussion gynnar inte det fria valet och det gynnar inte elevens bildningsnivå. Dessutom är det inte bra för lärares anställningsbarhet om outbildade till synes gör lika bra resultat.
Statistik på kostnader hämtat från skolverket(tabell 2A)Skolverkets hemsida visar att fristående skolor är billigare på undervisning, lokaler och inventarier, elevvård samt övrigt. Ska försöka förklara definitionerna:
-Undervisning är ffa lönekostnader för lärare.
-Lokaler och inventarier är kostnader för egna och förhyrda lokaler inklusive inventarier och kapitalkostnader samt driftskostnader för värme och underhåll.
-Elevvård är kostnader för sjuksyster, psykolog, kurator och läkare
-Övrigt är kostnader för SYV-verksamhet samt administration
Övriga listade kostnader som skolmåltid och Läromedel/ utrustning/ skolbibliotek är något billigare hos kommunal huvudman.
Det innebär att inte bara ger lärarna bättre resultat i friskolan de är dessutom billigare. Detta är inte bra ur ett fackligt perspektiv.
Elevvårdskostnaden kan nog härröra från den så kallade "cream skimming" som friskolan utgör. Det måste åläggas en fristående aktör i skolvärlden att ta samma ansvar och inte ha några urvalsmekanismer som minskar denna kostnad. Allt annat är snarast en konkurrensfördel. Vilket kan förklaras ur ett ekonomiskt perspektiv, men jag tror inte friskoledebattörerna vill hamna där!
När det gäller undervisningskostnaden så är outbildad personal billigare, men det är också så att friskolelärarna får undervisa mer samt i större grupper av den enkla anledningen att lärartätheten är 6,9 per 100 elever i friskola 2008 jämfört med 8,4 i kommunal regi(tabell 1, uppgifter på kommunnivå)Skolverkets hemsida. Detta är klassisk teknik när det gäller att spara pengar och används även i kommunala skolan av rektorer med budgetansvar. Därför är det ur ett fackligt perspektiv ännu mer olyckligt att resultaten inte visar sanningen, då samvetslösa rektorer naturligtvis klarar att gå in på skolverkets hemsida och se statistiken.

måndag 22 februari 2010

KD och Alliansens kristendomism!

Som första inlägg kommer en reaktion på Mikael Oscarsson(KD)och hans åsikter om varför skolverket agerar fel när de vill "reducera kristendomen till en religion bland andra" (http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=2-AV_ID=1017514,00.html?from=puff).
Herr Oscarsson inleder med att säga att historien skrivs av segraren, för att sedan hävda att sossarna skrivit historien i skolan(Timbro). Med vilken logik vill han då motivera att kristendom ska dominera i undervisningen om det nu är så fel att segraren skriver historia?
Att kristendom får ses som segrare i någon slags ideologisk kamp i västerländsk hegemoni, är väl ganska klart. På vilket sätt är den segraren bättre än någon annan?
Ett annat problem för Herr Oscarsson är att gud kanske inte finns, däremot finns kristendom. Om en dominerande -ism kan påverka en region tillräckligt ska alltså denna hegemoni få reproduceras i skolan? En lustig konsekvens av ett sådant resonemang är att man får förmoda att KD tycker att ryska barn ska studera kommunism som den främsta av världsordningar, eller att spanska barn ska studera Francos variant på samhällsordning som den främsta.